Konkretisa och visualisera. Det är mellanstadieläraren Charlotte Lindmarks främsta tips för hur undervisningen i NO kan bli tillgänglig för alla elever.

Elever som skriver mer presterar bättre – även i ämnen som matematik och NO, visar en ny rapport. Bäst fungerar det för elever som får skriva analyserande och reflekterande texter.

För första gången har rådata från tidigare internationella kunskapsmätningar i matematik och naturvetenskap för elever i årskurs 8 länkats till resultaten i den nyare kunskapsmätningen TIMSS. Det innebär att det nu finns jämförbara data för kunskaper i matematik och naturvetenskap från 1960-talet och framåt.

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Nu ska det bli lättare att ta upp samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i undervisningen. Skolforskningsinstitutet lanserar en rad förslag om ämnesinnehåll och arbetssätt. "En palett av didaktiska möjligheter", säger projektledaren Johan Wallin.

I den här systematiska kartläggningen beskrivs undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) som adresseras inom ramen för forskningsstudier. Syftet är att ge lärare kunskap om och inspiration till undervisningen.

På förskolorna i Staffanstorps kommun får ­vetenskapen tidigt fäste via projektet ULF, i samarbete med Malmö universitet. Barnen ­undervisas i naturkunskap, språk, matematik och hållbarhetslära – och i huvudsak utomhus.

Stereotypes about gender in STEM start early and are often set by age 8, according to a study from researchers at the University of Houston and the University of Washington. Researchers found that girls' interest in STEM subjects was more of a factor than perceived ability in the subjects.