Tidlig diagnose kobles til bedre karakterer og mindre risiko for skolefrafald, viser et nyt finsk studie. Overlæge i børnepsykiatri genkender billedet herhjemme og efterlyser tidligere indsats.
Skolmåltiden kan leda till att elever med autism eller adhd tvingas in i en social situation där de känner sig utanför och blir mer utsatta för mobbning. Det konstaterar forskaren och dietisten Susanna Sandberg som forskat i ämnet.
Children and teenagers with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) are significantly more likely to experience depression than their peers, according to a new study.
Tonåringar med en aggressiv läggning blir mer utåtagerande när de sover för lite, enligt en ny studie. "Det visar hur viktig sömn är för vår förmåga att reglera känslor och impulser", säger Serena Bauducco, forskare i psykologi vid Örebro universitet.
Rebecka Astenvald har i sin avhandling utvärderat en ny psykologisk intervention med målet att öka förmågan till bättre känsloreglering hos ungdomar med adhd.
Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet. "Deltagarna berättar att lärarna hittar vägar för att de ska lyckas", säger forskaren Madeleine Sjöman.
Children diagnosed with ADHD in early elementary school years are more likely to have better academic performance, attend college and avoid dropping out, according to a new study. Early diagnosis allows access to treatment and school supports that can improve educational outcomes compared with diagnoses made later in adolescence.
Utbildningsutskottets rapport om skolgång och studieresultat för elever med adhd och autism presenterades vid ett öppet sammanträde i riksdagen den 31 mars. Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet, var inbjuden för att kommentera rapporten.
Maria Davidsson har i sin avhandling undersökt hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) hos barn påverkar, och påverkas av, familjekontexten.
Elever med särskild begåvning och dyslexi kan få höga resultat på läsförståelsetester, vilket innebär att deras dyslexi maskeras. Det visar Tove Ekelund i sin avhandling, där hon också fann att få elever hade fått stöd som stimulerade deras särbegåvning.