Allt fler elever med milda neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får en diagnos. Att ta hand om dem är inte främst psykiatrins ansvar utan skolans, menar professor Sven Bölte. Men ansvaret behöver inte vara betungande. "Små förändringar kan göra stor skillnad", säger han.

Låt dig inte skrämmas av 350 sidor med pytteliten text. Den här boken är en användbar guide med en given plats i skolan, skriver specialpedagogen Margot Zakariasson i en recension

Högskolan i Skövde har fått medel från Europeiska socialfonden (ESF) för att genomföra ett treårigt innovationsprojekt. Målet är att testa nya arbetssätt för att stötta unga dataspelsintresserade personer som har svårt att hitta en plats på arbetsmarknaden.

En mamma är orolig för sin son som inte varit i skolan på flera år. De har testat olika skolformer, men ingenting har fungerat. Hur ska pojken få tillbaka motivationen att plugga igen?

För några år sedan ökade antalet elever på Tullskolan i Karlskrona dramatiskt. En stor andel av dessa hade någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ganska snart insåg skolledningen att varken miljön eller det gamla sättet att arbeta fungerade längre. Med hjälp av SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten startade de projektet Stödjande strukturer.

Hundar kan hjälpa barn med till exempel autism där andra insatser inte hjälpt. Tim har både diagnosen adhd och autism. Tack vare en vårdhund har han ingen frånvaro alls i skolan.

Det skrivs fler böcker än tidigare om adhd. Många av författarna beskriver sin funktionsnedsättning som en superkraft. Men super­kraften har också en baksida.

(webbradio)

Många lärare känner frustration och otillräcklighet i sitt arbete med att inkludera elever med beteendeproblem. Mycket tid ägnas åt att försöka fostra och resonera kring hur man ska och inte ska bete sig mot andra, på bekostnad av undervisningen. Resultatet blir att både eleverna själva och deras klasskamrater far illa, visar forskning.