Hoppa till sidinnehåll

Forskning och utveckling inom kategori "Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)"

samlingsnamn för ADHD, Asperger, autism

Attention skriver: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har sin grund i hur hjärnan arbetar och fungerar. Vanliga diagnoser är ADHD/DAMP, Tourettes syndrom, Aspergers syndrom och autismspektrumtillstånd.

Visar sida 3 av 19

Välj typ av innehåll inom kategori "Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)":

Lika värde nr 4, 2022

2023-01-31
De flesta som arbetar i förskola eller skola möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med eller utan diagnos. I nummer 4 av SPSM:s tidning Lika värde kan du läsa om hur en gymnasieskola och två kommuner gjort satsningar för att förbättra lärmiljön och undervisningen, bland annat för elever med NPF.
Forskning och utveckling kategorier

ADHD – from childhood into adulthood and older age

2023-01-26
Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) is a common neurodevelopmental disorder characterized by developmentally inappropriate levels of inattentiveness, hyperactivity, and impulsivity. Symptoms of ADHD often persist into adulthood and psychiatric comorbidities as well as adverse somatic outcomes can emerge across the lifespan.

Kristina Colléns sociala innovation Alma tar steget in i dataspelsvärlden: ”Obruten mark”

2022-12-05
Karaktären Alma, en flicka med autism och adhd, har skapats av socionomen Kristina Collén för att lyfta flickor med funktionsvariationer. Hittills har Almamodellen blivit både barnböcker, teater och föreläsningar. Nu är det dags att inta dataspelsvärlden.  

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

2022-11-30
Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

”Inkludering inte alltid bäst”

2022-11-02
Många barn med neuropsykiatriska diagnoser mår dåligt i skolan och har hög frånvaro. ”Ska föräldrarna bära dem till skolan för att tillgodose skolplikten?” frågar sig utbildningssociologen Emma Laurin. ”Nej, i stället måste skolan värna de varma relationer barnen trots allt kan ha.”