Med hjälp av pedagogisk kartläggning ska pedagogerna komma fram till vilket stöd som behövs – men då behöver man först ha lagt märke till att barnet är i behov av stöd. Finns det en risk att flickor, vars problematik ofta inte märks tydligt, inte får den uppmärksamhet och det stöd de skulle behöva?

Varför finns det flicklekar och pojklekar? Även om den femåriga flickan sitter i baksätet när hennes mamma kör bilen är det hennes treåriga bror bredvid henne som håller en leksaksbil i handen och som tillsammans med andra pojkar leker Blixten McQueen.

Fler barn som lekte med varandra, mindre framträdande genusmönster och en tydligare kommunikation – forskningsprojektet Normmedvetna rum för lek och lärande ledde till en mer hållbar lek. Dessutom blev lekarna mer fysiskt flyttbara mellan rummen istället för att vara fixerade vid platser och material.

Ett normkritiskt förhållningssätt har blivit den gemensamma plattformen i arbetet med jämställdhet i Lustigkulla förskola. Rektor Agata Viltelund vill att jämställdhetsarbetet ska vara levande i diskussioner och samtal.

Fler barn som lekte med varandra, mindre framträdande genusmönster och en tydligare kommunikation – forskningsprojektet Normmedvetna rum för lek och lärande ledde till en mer hållbar lek. Dessutom blev lekarna mer fysiskt flyttbara mellan rummen istället för att vara fixerade vid platser och material.

Sjalar, hattar och glasögon istället för prinsessklänningar och supermandräkter. Normkritiska sagor istället för klassiska barnböcker. I jämställdhetsdiplomerade förskolan Hagahuset finns utrymme för olikheter och mångfald i lärmiljöer, material och lek. Med tiden har pedagogerna breddat perspektivet och idag handlar arbetet också om jämlikhet.

Jämställdhet i lek utgör ett komplext samspel som inte bara har med kön att göra. I leken intar barnen olika positioner och lekmaterial och miljöer kan vara kodade. Pedagogen har ett ansvar för att ge varje barn de bästa förutsättningarna att delta i lek utifrån sina förutsättningar och förmågor, skriver Margareta Öhman, psykolog, författare och…

Jämställdhet och demokrati kan kännas som stora ord. De riskerar att hamna i diverse planer snarare än i verksamheten. Men låt oss motiveras av barnen, de som med din hjälp kan få fler möjligheter och bli trygga medskapare av framtiden. För det är precis vad demokrati och jämställdhet handlar om, skriver Karin Salmson, författare och…

Efter att själv ha utforskat och synliggjort små situationer i verksamheten på en av sina förskolor ville förste förskollärare Teresa Vasiljev ta utvecklingen ett steg längre. Nu ögonblicksforskar hela förskoleområde Väster 09. "Man tittar på sig själv och vänder blicken inåt", säger hon.

Vi befinner oss i slutfasen av forskningscirkeln ”Processer för inkludering på riktigt”. Där utgår vi ifrån ögonblicksforskning som analytiskt perspektiv med ett normkritiskt fokus. Just nu förbereder deltagarna presentationerna av sina forskningsresultat.

Gymnasieläraren Lotta Björkman är expert på normkritisk pedagogik. Hon förklarar vad ett normkritiskt perspektiv och berättar utifrån egna erfarenheter hur lärare kan arbeta normkritiskt med elever och om frågor som kan uppstå i undervisningen. Hon delar även med sig av konkreta tips på normkritik i klassrummet.