Skolan och andra institutioner som kyrka och föreningsliv har begränsad kompetens att bemöta elever som kommer från regnbågsfamiljer. Istället läggs det på barnen själva att informera och förklara icke-normativ sexualitet, könsöverskridande identitet och sitt queera släktskap. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Föreläsningar om hur skolan kan arbeta för att förebygga övergrepp, trakasserier och kränkningar, med anledning av uppropen #metoo, #tystiklassen och #räckupphanden. Det talas även om hur unga ser på sex och vad de efterfrågar för information från skolan. (webb-tv)
Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.
Kulturen att inte plugga som ofta finns bland pojkar kan brytas. Tillåtande normer kring studier, där pojkar kan prata med varann om pluggande utan att tappa status, gynnar deras resultat i skolan.
Varje dag möts vi av otaliga mängder bilder. Vad som syns och inte syns kan påverka vilka röster vi tar på allvar. I spåren av #metoo efterlyser skolelever utbildning och redskap för hur samhället kan skildra individer mer jämställt. Nu presenterar Statens medieråd ett nytt omfattande material om osynliga strukturer i bildspråket, riktat till pedagoger…
Sara Irisdotter Aldemyr, professor vid Högskolan Dalarna, har studerat etik och normer i gymnasieklasser. Hon har sett att om lärare inte reflekterar över vad de själva gör så finns en risk att osunda värderingar får fäste.
Med ett normkritiskt perspektiv är det möjligt att börja upptäcka och granska vilka olika utgångspunkter vi har i vårt arbete, och se att de vi är och de erfarenheter vi har också formar oss i vår professionella roll. (pdf)