Skolan och andra institutioner som kyrka och föreningsliv har begränsad kompetens att bemöta elever som kommer från regnbågsfamiljer. Istället läggs det på barnen själva att informera och förklara icke-normativ sexualitet, könsöverskridande identitet och sitt queera släktskap. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Föreläsningar om hur skolan kan arbeta för att förebygga övergrepp, trakasserier och kränkningar, med anledning av uppropen #metoo, #tystiklassen och #räckupphanden. Det talas även om hur unga ser på sex och vad de efterfrågar för information från skolan. (webb-tv)

Kulturen att inte plugga som ofta finns bland pojkar kan brytas. Tillåtande normer kring studier, där pojkar kan prata med varann om pluggande utan att tappa status, gynnar deras resultat i skolan.

Varje dag möts vi av otaliga mängder bilder. Vad som syns och inte syns kan påverka vilka röster vi tar på allvar. I spåren av #metoo efterlyser skolelever utbildning och redskap för hur samhället kan skildra individer mer jämställt. Nu presenterar Statens medieråd ett nytt omfattande material om osynliga strukturer i bildspråket, riktat till pedagoger…

Eva Silfver är lektor i pedagogik på Umeå universitet, hon har i sin forskning ägnat sig mycket åt hur identitet skapas i olika sammanhang.

Sara Irisdotter Aldemyr, professor vid Högskolan Dalarna, har studerat etik och normer i gymnasieklasser. Hon har sett att om lärare inte reflekterar över vad de själva gör så finns en risk att osunda värderingar får fäste.

Skolan kan vara en viktig plats där vi som skolpersonal tillsammans med elever kan granska och förändra begränsande normer. (pdf)

Skolans uppdrag att förmedla kunskaper och värden ska ses som ett sammanhållet uppdrag. Normkritiska perspektiv kan vara ett stöd och ge oss som skolpersonal konkreta verktyg i skolans arbete med att hålla ihop arbetet med värden och kunskaper. (pdf)