I dag publiceras resultaten från Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Nyanlända elevers lärande. Under tre år har lärare och skolledare i tre grundskolor i Örebro kommun arbetat tillsammans med forskare för att utveckla mottagande och undervisning av nyanlända elever.

Teacher and student voices: challenges, opportunities and dilemmas. (pdf)

A comparative analysis of educational outcomes among refugee children in the Nordic countries. (pdf)

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.

De nyanlända tonårstjejerna behöver extra stöd för att lyckas nå målen i ämnet idrott och hälsa. Det insåg två lärare när de såg hur deras elever hade svårt för att hoppa, krypa, balansera - och vinkla ut fötterna. Det som började som ett tidsbestämt projekt för att förbättra rörelseförmågan är nu praktiknära forskning vid Örebro…

Hur kan du som arbetar i skolan bemöta barn och unga som har varit med om traumatiska händelser, som kanske har upplevt krig och stressen av att fly från sitt land? "En händelse i sig är inte ett trauma, utan det är hur individen upplever den som avgör om det uppstår ett trauma", säger psykologen…

Skolan behöver ge nyanlända elever bättre förutsättningar att förstå det svenska skolsystemet och även samverka mer med föräldrarna. Det säger Laid Bouakaz, som är lektor och forskare vid Malmö Universitet. En dialog byggd på ömsesidig respekt och intresse för barnets hela sammanhang, ökar elevens möjlighet att lyckas i skolan och att utveckla en trygg identitet.

Ingen betygsjakt utan en äkta vilja att få veta mer. Så beskriver lärarna ett projekt där elever intervjuar varandra över programgränserna. "Jag var verkligen noga med att skriva så bra som möjligt", säger Tuva Sehlstedt, som intervjuade en elev från Syrien.

Endast 14 procent av eleverna som påbörjar språkintroduktionsprogrammet, med svenskt personnummer, tar examen efter fem år. "Elevernas chanser skulle öka betydligt om de fick mer hjälp med att utveckla ämnesspråket", säger forskaren Åsa Bjuhr.

Maria Elofsson Öhman, lärare i svenska som andraspråk och samordnare för studiehandledningen på Torpaskolan, svarar på frågor från Mirjana Paunkovic, modersmålslärare och studiehandledare i Göteborgs Stad. På vilket sätt stödjer Torpaskolan nyanlända elever att uppnå målen?