Hur skapar vi goda förutsättningar för lärarstudenter att agera klokt i nuet och använda tillgängliga resurser i skolans värld? Frågan var i fokus under förra veckans dialogkonferens på Högskolan Väst då personal från skola och förskola reflekterade över ny forskning.

En betydande andel svenska och finska elever upplever redan i årskurs 4 vad forskarna kallar matematikängslan eller matematikångest. Det kan få långtgående konsekvenser för deras prestationer och självkänsla i ämnet. En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur rädsla för matematik påverkar barns skolgång, och vad vi kan göra åt det.

Bland nyanlända invandrare som studerade svenska rapporterade 17 procent problem med att höra samtal. Mer än hälften hade någon grad av konstaterade hörselproblem. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Teknikutvecklingsprocessen är en central del i teknikämnet. Nu har Skolforskningsinstitutet släppt en ny forskningssammanställning som ger en inblick i vad som fungerar bra, vad som är utmanande och hur lärare kan stödja elevernas lärande i denna process.

Elever upplever att det är meningsfullt att skriva om de får skriva texter som fyller en social funktion. Men om texterna bara ska läsas av en lärare eller om det ställs krav på eleverna som de inte kan hantera, kan de i stället känna en motvilja mot skrivande, konstaterar Magnus Jansson i sin avhandling.

Ökad reflektionsförmåga och medvetenhet om både sig själva och sina elever – det upplever lärarna som medverkat i att utveckla matematikundervisningen med aktionsforskning. Arbetet har gett struktur, synliggjort utveckling och stärkt det kollegiala samarbetet.

Dagens klassrum inkluderar ofta elever med migrationsbakgrund samt olika kulturella, etniska, religiösa och språkliga bakgrunder. Detta är förknippat med särskilda didaktiska överväganden för historielärare. I en ny avhandling från Umeå universitet visar Simon Lundberg hur lärarnas uppfattningar om betydelsen av klassrummens mångfald framgår i relation till deras syn på historieundervisningen.

Marknadens villkor skapar en sorts dold läroplan som sätter den riktiga läroplanen ur spel. Betygssättning och undervisning anpassas efter vinst- och effektivitetskrav. Det framkommer i intervjuer med komvux-lärare som gjorts av forskare vid Linköpings universitet. 

Alla är överens om att lärarnas dokumentationsbörda måste minska. Ändå kvarstår problemet – varför? Inom de närmsta dagarna presenteras en ny en statlig utredning i hopp om en lösning. Sociologen Freja Morris har forskat om dokumentationens roll i skolan.

En ny avhandling av Therese Friberg vid Högskolan Dalarna ger en fördjupad förståelse för hur elevers olikheter konstrueras och förstås i skolan, särskilt genom talet om elever som ”svaga” och ”starka”.

Hur skapas en skola som verkligen rustar eleverna för framtiden? En skola där undervisningen inte bara drivs av beprövade metoder, utan också på den senaste forskningen.

Den nationella verksamheten ULF – Utbildning Lärande Forskning – övergår i reguljär verksamhet efter att under åtta års tid ha byggts upp av ett stort antal verksamma forskare, lärare och skolledare på lärosäten och hos skolhuvudmän. Genom detta avtal tar parterna SUHF och Ifous ett gemensamt ansvar för att utveckla och förbättra skola och lärarutbildning.