Varför ökar andelen skolbarn med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige och hur påverkas elever av sin socioekonomiska bakgrund? Det är två olika frågeställningar som forskare vid Uppsala universitet nu kommer att titta närmare på med hjälp av sammanlagt fem miljoner kronor i anslag från Aktiestinsens stiftelse.

En ny nationell kartläggning visar hur skolvalets regler och riktlinjer skiljer sig åt mellan de svenska kommunerna. Även bland de kommuner som har obligatoriskt skolval finns tydliga skillnader i hur man hanterar de föräldrar som inte gjort ett aktivt val.

Projektet Samverkan för ökad måluppfyllelse i grundskola, förskoleklass och fritidshem (SÖM) är ett samverkansprojekt mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun som bygger vidare på två tidigare forskningsprojekt.

I den nya forskningsrapporten "Förhoppning, undran och ovisshet" redogör forskarna Martin Hugo och Jörgen Frostlund, för hur utbildningen inom skolan på SiS organiseras och upplevs av elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). För många av eleverna blir SiS skola en vändpunkt i livet.

Hur ska skolan och högre utbildning möta klimatångest, demokratisk oro och ett splittrat medielandskap? Det är frågor som står i centrum i den nya antologin Lärande som samhällsutmaning i en osäker samtid, utgiven av forskare vid Högskolan i Gävle.

Vad händer med växter som har varit i rymden? Det ska elever i Sverige undersöka genom ett skolprojekt där solrosfrön som varit i rymden planteras och jämförs med vanliga frön. Skolor har fortfarande möjlighet att delta i experimentet.

Undervisningen i Statens institutionsstyrelses (SiS) skolor ska stärkas genom ett treårigt utvecklingsarbete som Ifous och SiS nu inleder. Satsningen omfattar alla SiS skolor i Sverige, och ska bidra till att ge elever bättre förutsättningar att fullfölja sin skolgång.

Gymnasieelever upplever betyg både som en drivkraft och som en källa till stress. Flickor beskriver oftare än pojkar att betyg väcker negativa känslor, och elever som upplever betyg som jobbiga har i genomsnitt sämre skolresultat. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Hur förmedlas förhistorisk tid i skolan, och i vilken utsträckning överensstämmer undervisningen med samtida arkeologisk forskning? Det är frågor som Lena Almqvist Nielsen vid Högskolan Väst har undersökt i sin avhandling som hon disputerade vid Karlstads universitet med våren 2025.

Hur kan matematiklärare på gymnasiet använda programmering i undervisningen på ett bra sätt? Och hur kan användningen av programmering utveckla elevers matematiska förståelse? Det har Anders Borg, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet kikat närmare på.

Får alla barn det stöd de har rätt till i förskolan idag? I ett nytt samarbete med Malmö stad vill forskare samskapa kunskap om hur specialpedagogiska processer kan göra förskolan mer likvärdig.

En stark känsla av tacksamhet mot föräldrarna för deras uppoffringar och en önskan om att lyckas och ge något tillbaka. Det är starka drivkrafter vid studier för högpresterande ungdomar med migrationsbakgrund. Men det riskerar också föra med sig skuld och oro, visar en studie från Linköpings universitet.