Barns meningsskapande i förskolan är en komplex process där individuella, sociala och kulturella dimensioner samverkar. Därför behöver pedagogerna vara medvetna om dessa dimensioner när de planerar verksamheten. Det framkommer i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Det var de enskilda lärarna och skolorna som i praktiken fick ta ansvaret för att skolorna skulle kunna hålla öppet när coronapandemin slog till. Samtidigt synliggjordes skolans vitala funktion för hela samhället. Det visar en genomgång av hur det gick till när Sverige höll skolorna öppna under pandemins inledande månader.

Under 2020 har människors beteenden förändrats på grund av Covid-19. I ett nytt forskningsprojekt kallat Utopian Stories ska elever hjälpa forskare att undersöka vad vi låtit bli att göra på grund av pandemin, och vad vi kan tänkas fortsätta att avstå från framöver för att bidra till ett bättre klimat. Elever runt om i Sverige…

Läs- och skrivundervisningen bedrivs enligt beprövade metoder och på ett likartat sätt i landets olika skolor. IFAU kartlägger i en ny rapport den språk-, läs- och skrivutvecklande undervisningen i svenska och SO-ämnena i grundskolan 2015–2018.

Frågorna i en hälsoenkät riktad till ungdomar väcker frågor om status och förmedlar normer om vad man ska äga och hur man ska vara. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Geometri passar bra för digital teknik. Undervisningsformen kan stimulera eleverna att undersöka, testa och resonera om geometriska figurer och deras egenskaper, men också hjälpa elever som inte riktigt kan ta till sig geometrin genom den traditionella undervisningen.

Uppsala universitets Barn och BabyLab får 1,5 mkr för förskoleforskning. Syftet är att främja tvärgående kunskap om barns utveckling, effekten av olika pedagogiska metoder samt hur föräldrar på bästa sätt kan engageras i sina barns utveckling och lärande.

Digitaliseringen har förändrat barns lek. Många barns lärande i leken sker i en hybrid verklighet, där det fysiska och det digitala är så sammanflätat att det inte längre är fruktbart att separera dem. Det konstaterar Marina Wernholm som forskat om lek utanför skolan i digitala gemenskaper. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

En ny modell som bygger på forskning och beprövade erfarenheter inom vuxenutbildningen ska leda till högre kvalitet på sfi-undervisningen samtidigt som det är kvalitetshöjande för både lärare och elever. Det nya konceptet är framtagen av Hermods och kallas internt för sfi 3.0.

Kan AI förbättra resultaten i matematikundervisningen? Det försöker man just nu ta reda på i ett Vinnovaprojekt lett av Norrköpings kommun i samarbete med Linköpings universitet och NE.

Skolan har ett viktigt uppdrag att stärka elevers kritiska tänkande. I takt med skolans digitalisering finns det även behov av att stärka elevers källkritik i mötet med olika typer av digital information. Lärare i samhällskunskap har en speciellt viktig uppgift i arbetet med elevers kritiska tänkande och källkritik i relation till samhällsfrågor.

Lärare översköljs i dag av erbjudanden om kompetensutveckling. Samtidigt visar tidigare studier att denna ibland brister i kvalitet och relevans. I projektet Fakturan, fortbildningen och forskningen studerar forskare vid Högskolan i Borås marknaden för lärares kompetensutveckling.