Nordiska lärare använder gärna skönlitteratur i undervisningen. Men vad de vill att eleverna ska lära sig av litteraturen skiljer sig åt mellan länderna. I Sverige och Norge läser eleverna mindre än i till exempel Danmark. Och de svenska lärarna fokuserar framför allt på läsförståelse. Det visar ny forskning vid Karlstads universitet.

28 procent av gymnasieeleverna lyckades inte avlägga examen 2020, vilket kan leda till större risk för arbetslöshet och utbildningsbegränsningar. Därför är det viktigt att forska om faktorer som kan öka gymnasieelevers chanser att klara sina studier.

Skrivundervisningen för vuxna som läser svenska som andraspråk påverkas av tids- och resursbrist. Med få lektioner, korta kurser och stora skillnader i elevernas bakgrund är det en utmaning för lärarna att ge den breda och djupgående undervisning som styrdokumenten efterfrågar.

Splittrad yrkesroll, många uppgifter att lösa, och sällan resurser för att klara det. Det är bilden av arbetet på svenska förskolor som framkommer när forskaren Maria Lennartsdotter analyserat inlägg under hashtagen #pressatläge, där förskolepersonal uppmanats dela berättelser om sin arbetssituation.

Idor Svensson, psykolog och professor i klinisk psykologi, är mottagare av Dyslexipriset 2024. Han får priset för sin forskning och kamp för rätten till assisterande teknik för den som har läs-, skriv-, eller räknesvårigheter. 

Nu lanserar Ifous på uppdrag av Uppdrag Psykisk Hälsa Stockholms län – en del i samverkansstrukturen mellan Storsthlm och Region Stockholm ett webbaserat stödmaterial riktat till grundskola och gymnasium med syfte att skapa ett mer systematiskt närvaroarbete.

Ny forskning från Mälardalens universitet (MDU) visar att unga värdesätter sin fritid och upplever att den kan bidra till välbefinnande och att lyckas i skolan.

Nu inleder Ifous och The Innovation Hub of Education vid University of Iceland ett pilotprojekt för att främja utveckling och användning av digitala lärresurser i isländska skolor. Pilotprojektet syftar till att stärka isländska lärare, forskare och edtechföretags förmåga att värdera, testa och utveckla digitala lärresurser genom användningen av Ifous ramverk Edtest. 

Fritidshemmen har rört sig från en plats med fokus på lek och frihet efter skolan till en plats med mer undervisning. Det konstaterar forskaren Alma Memišević vars avhandling nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Hur är det att vara homo-, bi-, eller transperson (HBTQ-person) i skolan? Det undersöker Mattias Lundin, docent i pedagogik, i sitt forskningsprojekt. Nu har forskningen bland annat resulterat i en skrift som ska kunna användas i utbildningssyfte i skolor och på lärarutbildningar.

Att få testa på att driva företag redan på gymnasiet minskar ojämlikhet i klassrummet och på sikt även inom näringslivet och samhället i stort. Ny forskning visar på flera positiva effekter av att satsa på entreprenörskap i skolan.

Läsåret 24/25 blir ett utbildningsår för Realgymnasiets nya skolhundar. Genom ULF-projektet, som drivs i samarbete med Linköpings universitet kommer vi utforska hur skolhundar kan stärka tryggheten, närvaron och välbefinnandet hos elever på gymnasiet. Ett område där det hittills saknats svensk forskning.