Tro och övertygelse måste få ta plats i klassrummet – men de ska inte behandlas som fakta. För religionsläraren Elin Björk handlar undervisningen om att förstå religion med hjälp av vetenskap och forskning, utan att tala om för eleverna vad de ska tro.

Religionskunskap ska behandlas ur ett vetenskapligt perspektiv, men handlar samtidigt om tro och identitet. Och hur öppnar man för kontroversiella frågor utan att undervisningen blir personlig? Det stod i centrum när Vi Lärare sammanförde kyrko­historikern och forskaren Joel Halldorf med religionsläraren Elin Björk och hennes elever på Katedralskolan i Linköping.

Trygga relationer är en förutsättning för att elever ska kunna ta till sig nya kunskaper om kontroversiella frågor. Det är slutsatsen från ett praktiknära forskningsprojekt där lärare samarbetat med forskare om undervisning kring Israel och Palestina.

Elever möts hela tiden av rapportering om klimatkris, krig och ekonomisk osäkerhet. Samtidigt är en av skolans viktigaste uppgifter att förbereda dem för framtiden. I forskningsprojektet “Skola, hopp och framtid” undersöker Bodil Liljefors Persson och Frida Wikstrand hur elever, lärare och studie- och yrkesvägledare tänker kring framtid, livsval och det goda livet – och hur…

Internationally, we lack knowledge at scale about young people’s perceptions of support for their religious freedom and about their levels of commitment to religious equality. Such knowledge could inform efforts to interrupt potential antagonisms. Drawing on survey data from 3156 14–15-year-olds in England, this paper examines how youth perceive support for religious expression at school,…

Religion, mänskliga rättigheter, demokrati och historia är exempel på ämnen som kan väcka starka känslor i klassrummet. För lärare innebär det både en utmaning och en möjlighet. Med rätt förutsättningar kan kontroversiella frågor bli kraftfulla ingångar till lärande – men utan tydliga ramar riskerar samtalen att bli polariserade.

– Hvis lærere kan følge elever til kirken, må det også være greit at de følger elever til for eksempel hindutempler, synagoger og moskeer.

Religionskunskap är ett ämne där elever möter frågor om tro, livsåskådning och värderingar – frågor som ibland väcker starka känslor.

En del muslimska gymnasieelever i Göteborg väljer hellre skolor i förorten än i centrum för att undvika islamofobi och rasism. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. "Vi måste ta detta på allvar", säger Christopher Ali Thorén doktor i utbildningsvetenskap.

Religionskunskap ger elever möjlighet att möta, lära sig om och förstå olika religioner och livsåskådningar – men undervisningen kan också väcka starka känslor. Den här översikten sammanfattar forskning om hur lärare kan hantera kontroversiella frågor i religionskunskap och vad som påverkar elevernas lärande. (pdf)