Muslimske foreldre er frustrerte over lærebøkers fremstillinger av kjønnsidentitet og kjønnsmangfold. Lærebøkene ekskluderer muslimske elever i undervisningen, sier muslimsk far i ny studie.
Hur påverkade demokratiseringsprocesserna i Sverige kristendomsundervisningen under perioden 1920–1969? Det är en av frågorna som Emma Hellström utforskar i sin avhandling.
För att undvika utsatthet väljer muslimska elever hellre gymnasiet i förorten än i innerstan. Det visar Christopher Ali Thorén i sin avhandling om muslimska gymnasielevers upplevelser av sin skolgång, och hur de resonerar kring gymnasievalet.
Muslimska elever upplever utsatthet i skolmiljön baserat på deras religiösa identitet. Känslor av att inte bli förstådda eller inte passa in påverkar bland annat deras val av gymnasium. Det visar en avhandling som undersökt erfarenheter bland elever i Göteborg.
Det kan uppstå spänningar kring religion och etnicitet i skolans idrottsundervisning. Men Skolverket ger inga tydliga riktlinjer och för hur spänningarna bör hanteras och skolledningar hjälper sällan till. Ansvaret hamnar ofta på enskilda lärare och elever, visar ny forskning.
Skolforskningsinstitutet arbetar just nu med en systematisk forskningssammanställning om kontroversiella frågor i undervisningen. En av de preliminära frågorna som sammanställningen ska besvara är vilka didaktiska handlingsalternativ som lärare använder för att hantera och undervisa om kontroversiella frågor relaterade till religion och livsåskådning.
Bilden får en allt större betydelse i vårt samhälle, därför är det också viktigt att undervisa elever om bilder och fotografier, menar forskaren Maria Söderling. När lärare använder fotografi i undervisningen kan det också förändra och utveckla elevers lärande, konstaterar hon.
Förskollärare kan för lite om religion och vet inte hur de ska prata med barnen om religiösa högtider. "Risken är att man börjar skapa ett utanförskap redan när barnen är 2-3 år", säger forskaren Eva Reimers.
Denne artikkelen ønsker å rette søkelyset på spesielt fagområdet etikk, religion og filosofi fra barnehagens rammeplan, og det vil gjøres en analyse av deler av en kvantitativ spørreundersøkelse om hvordan arbeid med religion i barnehagens hverdagsliv kan foregå.
I stort sett alla förskolor ägnar mycket tid åt att uppmärksamma traditioner som jul och påsk, men väldigt få förklarar varför högtiderna firas. Till stor del beror det på okunskap om religion och osäkerhet om vad som är tillåtet när religion tas upp i förskolan, visar en ny studie.