Finns det några skillnader mellan kommunikationsprocessen i framgångsrika och mindre framgångsrika skolor? Det har Helene Ärlestig studerat i sin avhandling "Communication between Principals and Teachers".

Syftet med avhandlingen var att analysera rektorers föreställningar om samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap, som kritiska interna skolförbättringskapaciteter. Studien genomfördes i fem mer framgångsrika och fyra mindre framgångsrika svenska 7-9-skolor och beskriver, analyserar och diskuterar kvalitativa skillnader och likheter i rektorernas föreställningar på skolnivå. En framgångsrik skola förstås som en skola där eleverna uppnår både kunskapsmålen…

Det överordnade syftet med Mikael Palmes avhandling "Det kulturella kapitalet" är att klarlägga hur elever, studenter och sociala grupper med olika tillgångar använder sig av utbildningssystemet och hur detta präglar dess sociala struktur.

Är åldersintegrerade klasser bra eller dåligt för elevers slutresultat? Spelar lika kön och etnisk bakgrund på lärare och elever roll för provresultat och slutbetyg? Det undersöker Erica Lindahl i avhandlingen "Empirical studies of public policies".

Yvonne Lindholm vill med sin avhandling "Mötesplats skolutveckling" belysa hur forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete. Hon pekar även på förutsättningar och hinder för en sån utveckling.

Niklas Ammert har i sin avhandling "Det osamtidigas samtidighet" studerat hur svenska historieläroböcker för grundskolans tidigare år ger uttryck för historiemedvetande .

Syftet med Daniel Petterssons avhandling "Internationell Kunskapsbedömning" är att bidra till kunskap om hur internationella kunskapsmätningar formar en politisk styrning av skolan i ett samspel mellan internationella och nationella faktorer.

Läroplan och lärmedel påverkar och definierar skolans innehåll, därför kan dessa texter kallas för kanoniska. Magnus Hultén har i avhandlingen "Naturens kanon" analyserat hur läroplanen för de naturvetenskapliga ämnena förändrats mellan 1842 2007.

Vad har bostadsomgivningen för betydelse för utbildning, sysselsättning och inkomst bland yngre i stockholmsregionen? Petra Sundlöfs avhandling visar att sämre bostadsområden har en mindre negativ effekt på gymnasieelevers skolresultat.