Elever möts hela tiden av rapportering om klimatkris, krig och ekonomisk osäkerhet. Samtidigt är en av skolans viktigaste uppgifter att förbereda dem för framtiden. I forskningsprojektet “Skola, hopp och framtid” undersöker Bodil Liljefors Persson och Frida Wikstrand hur elever, lärare och studie- och yrkesvägledare tänker kring framtid, livsval och det goda livet – och hur…

En ny studie visar att undervisningen om antiken skiljer sig betydligt mellan olika lärare, trots att alla utgår från samma läroplan. Studien bygger på intervjuer med elva högstadielärare från skolor i Syd- och Mellansverige.

Med utgångspunkt från en nyhet om en man som dömts för djurplågeri kan elever utveckla sin förståelse av politiskt ansvar, menar två forskare och tidigare lärare som utvecklar undervisning i samhällskunskap.

I en ny översikt har Skolforskningsinstitutet sammanställt och diskuterat resultat från 24 studier om problemdrivet skrivande med ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt ämnesinnehåll. Syftet har varit att bidra med kunskap om hur problemdrivet skrivande kan främja utvecklingen av elevers analytiska textkompetens (pdf).

Många gymnasieelever drar sig för att diskutera kriget mellan Israel och Hamas i skolan. Rädsla för att säga fel, brist på kunskap och starka känslor gör att viktiga samtal uteblir trots att de är centrala för skolans demokratiuppdrag. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Rustas framtidens lärare i samhällskunskap för att kunna undervisa om digitaliseringens betydelse för demokratin? Det varierar kraftigt från lärosäte till lärosäte, konstaterar forskaren och den tidigare läraren Alex Örtegren.