Olle Nordberg har i sin avhandling studerat 18-åringars läsande ur olika synvinklar för att kunna diskutera deras attityder till läsning och deras förmåga att läsa fiktionstext utifrån ett brett empiriskt underlag.

Martin Malmström har forskat om synen på skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

Med en språkvetenskaplig ansats har Anna Sahlée utforskat skolämnet svenska som andraspråk i relation till språket hos de elever som läser ämnet.

Ett av Karin Stenlunds syften har varit att undersöka vilka klassrumsaktiviteter som förekommer i klassrummet och hur det specifika textarbetet går till utifrån den övergripande frågan kring vilka förutsättningar till utveckling av läsförmågan elever ges i klassrummet.

Katharina Dahlbäck har utforskat svenskämnets estetiska dimensioner, som exempelvis dans, musik, bild och drama genom att belysa och problematisera estetiska uttrycksformer i svenskämnet.

Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.

Eva Nilsons avhandling handlar om hur nationell examination av den litterära läsningen – över tid – har konstruerat olika läsare.

David Carlsson vill med sin avhandling synliggöra religionskunskapslärares kunskaper genom att undersöka vad som kan betraktas som centrala kunskaper för lärare i religionskunskap.

Vad innebär det att vara kritiskt på historielektionen? Sergej Ivanov har jämfört undervisningen i tre olika gymnasieklasser i tre olika länder - Sverige, Ryssland och Australien.

Syftet med Ingrid Lennartson-Hokkanens avhandling är att synliggöra, analysera och diskutera bedömning och återkoppling av skrivande hos nya studenter vid en professionsutbildning.

Lars Andersson Hult undersöker i avhandlingen uttryck för historiemedvetande hos gymnasieelever och lärarstudenter i historia.

Marie Hållander analyserar i sin avhandling det omöjliga vittnesmålet inom ramen för såväl skola som utanför skolan.