Anna Teledahls avhandling baseras på tanken att kommunikation och språk är centrala för bedömning i matematik samt att kommunikation i matematik omfattar både matematiska uttryck och vardagligt språk.
Vilka kunskaps-, ämnes- och litteratursyner förmedlas i läromedlets läroböcker och vad säger det om läroböckernas modelläsare? Det är frågor som Katrin Lilja Waltå utforskar i sin studie om läromedel i svenska för gymnasiets yrkesinriktade program.
Hur kan fantasylitteratur användas i klassrummet, när verklighetens maktförhållanden diskuteras? Dessa frågor står i centrum för Malin Alkestrands avhandling.
I sin studie understryker Robert Thorpe vikten av ett historiedidaktiskt perspektiv på produktionen och förmedlingen av historia såväl i historieklassrum som i samhället i övrigt.
Annaliina Gynne har forskat om en grupp flerspråkiga barn i mellanskolåren och deras tvåspråkiga sverigefinska skolmiljö, på fritiden och i den virtuella världen.
Emil Holmer undersöker i sin studie läsutveckling hos döva och hörselskadade elever som går på teckenspråkiga specialskolor och som håller på att lära sig att läsa.
Marie Tåqvists avhandling handlar om så kallade discourse-organising nouns (DONs) och hur de används av svenska universitetsstudenter på engelsk akademisk prosa.
Linus Salö har forskat om svenska och engelska på vetenskapens språkmarknader, men också de diskurser som omgärdat denna fråga i synnerhet inom svensk språkvård.
Hur ser föräldrars strategier för att bevara hemspråken och för att bidra till barns flerspråkighet ut? Det är en av frågorna som Mina Kheirkhah undersökt i sin studie om samspelssituationer i flerspråkiga iranska familjer. Studien visar att barnen ofta gör motstånd mot föräldrars insisterande strategier.