Linus Salö har forskat om svenska och engelska på vetenskapens språkmarknader, men också de diskurser som omgärdat denna fråga i synnerhet inom svensk språkvård.

Sari Vuorenpää har i sin avhandling undersökt hur samtal om uppstår i och kring skrivundervisning kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer.

Hur ser föräldrars strategier för att bevara hemspråken och för att bidra till barns flerspråkighet ut? Det är en av frågorna som Mina Kheirkhah undersökt i sin studie om samspelssituationer i flerspråkiga iranska familjer. Studien visar att barnen ofta gör motstånd mot föräldrars insisterande strategier.

Roger Olsson har i sin avhandling utforskat hur samhällskunskapsämnet gestaltar sig i teori och praktik hos fyra gymnasielärare i samhällskunskap.

Fusae Ivarsson har i sin avhandling utforskat inlärningsprocessen i kanaji hos studenter i japanska som andraspråk i jämförelse med nivåanpassade modersmålstalare.

Elever på gymnasieprogram där engelska används som undervisningsspråk (CLIL-program) ökar inte sitt akademiska vokabulär mer än elever som följer ämnesundervisningen på svenska. Eva Olssons avhandling visar att det saknas självklart samband mellan exponering för ett språk och akademiskt ordförråd.

Irina Frisk har i sin avhandling undersökt och analyserat vilka strategier som elever använder för att leverera sakkunnig kritik och feedback på varandras insatser genom datormedierad kommunikation under en engelsk A-kurs online på universitetet.

Språkvalet påverkas också av sociokulturellt grundade attityder som eleverna har, i synnerhet sådana som skapar närhet till språket eller visar på språkkunskapernas användbarhet. Erik Cardelús har i sin studie utforskat elevers motivationsprocesser och attityder vid studier och lärande av moderna språk.

Studenternas användning av teknik i vardagen styr deras lärande. En effektiv utbildning kräver därmed att teknik, information och sociala arrangemang utformas så att man kan utnyttja denna teknikanvändning, visar Olga Vibergs avhandling.

Den sociala differentieringen i samhället – framför allt den ojämna fördelningen av materiella resurser – ges en undanskymd plats i samhällskunskapsämnets innehåll. Det visar Lars Sundin i sin avhandling om den ideologiska dimensionen av utbildningen i samhällskunskap i den svenska grundskolan.

Det övergripande syftet med Karin Kittelmann Flensners studie är att ta reda på hur religionskunskapsämnet formas i praktiken i samspel mellan ämnesinnehåll, lärare och elever, hur diskussionerna går under lektionerna och hur elever förhåller sig till religionskunskapsämnets innehåll.