Hur ser föreställningar om individuell och gemensam framtid ut i svenska samhällskunskapsböcker för högstadiet under perioden 1992-2010? Det har Jonas Nordmark undersökt.

Reformeringen av gymnasieskolan som står inför dörren innebär att historia blir ett gymnasiegemensamt ämne. Historia blir därmed en del av läroplanen för yrkesprogrammen, med en elevgrupp som ofta tenderar att vara ointresserade av teoretiska ämnen. Det har Kristina Ledman forskat om.

Vad vi kan förvänta oss av skolan i termer av medborgarbildning och hur kan uppdraget att bidra till elevernas medborgarbildning utvecklas? Det undersöker Johan Sandahl i sin studie.

I sin avhandling analyserar Ingela Nilsson de krav på en fredsfostran i skolorna, med fokus på historieundervisningen, som framfördes av en lång rad olika aktörer runt om i västvärlden under mellankrigstiden, samt i vilken utsträckning och på vilka sätt nationalismen påverkade innehållet och utformningen av denna tänkta fredsfostran.

Barnlitteratur kan bidra till att både vidga och fördjupa det teknikdidaktiska perspektivet. Teknikens mångskiftande natur lyfts fram samt problematiseras på ett sätt som läroböcker sällan gör, menar Cecilia Axell.

Julie Skogs avhandling undersöker samspelet genom skriftliga diskussionsforum i en datormedierad lärande miljö.