Den svenska debatten har förändrats när det handlar om hur nyanlända ska etableras i samhället, och det är något som även påverkar vad som lärs ut i klassrum i samhällsorientering, det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Den demokratiska delen fungerar bra men det brister i kunskap och källkritik. Det visar en studie om elevstyrda diskussioner i samhällskunskap. "Eleverna behöver förberedas ordentligt om argumenten ska kunna bli hållbara", säger Kerstin Hudner Sidén, lektor i ämnesdidaktik.
Estetiska lärprocesser i ämnena SO och NO ger elever och lärare fler möjligheter till lärande och bedömning. Det visar förstelärarna Åsa Björnsdotter Scherrer, Åsa Bolin, speciallärare och förstelärare vid Stenmoskolan i Huddinge samt Cecilia Ferm Almqvist, professor vid Södertörns högskola, i sin utvecklingsartikel.
Kerstin Hudner Sidén är samhällskunskapslärare och har parallellt med sitt läraruppdrag deltagit i den ämnesdidaktiska forskarskolan. I december slutförde hon sin uppsats, där hon studerat elevstyrda diskussioner i samhällskunskapsundervisningen.
Vilka möjligheter och svårigheter ger andraspråkselever uttryck för när de läser läromedelstexter i samhällskunskap? Det är en av frågorna som Pantea Rinnemaa undersöker i sin avhandling.
Bilden får en allt större betydelse i vårt samhälle, därför är det också viktigt att undervisa elever om bilder och fotografier, menar forskaren Maria Söderling. När lärare använder fotografi i undervisningen kan det också förändra och utveckla elevers lärande, konstaterar hon.
I en ny rapport från Skolforskningsinstitutet sammanfattas en systematisk översikt från Nederländerna, där forskarnas syfte var att identifiera vilka undervisningsmetoder som är effektiva för lärare att använda sig av i demokratiundervisning.
Tobias Jansson har undersökt samhällskunskapslärares bedömningspraktiker på gymnasiet, vad gäller syften, innehåll, förmågor, och metoder, samt sådant som kan påverka dessa praktiker.