Denna artikel behandlar läsande i samhällskunskapsämnet i årskurs 5 och 8. Syftet är att fördjupa förståelsen av vilka förutsättningar för elevers läsförståelse i samhällskunskap som skapas genom olika sätt att arbeta med läsande i ämnet.

Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det betyder att en del elever inte får viktiga kunskaper om demokrati, enligt en ny avhandling.

Elever på yrkesprogram lär sig mindre om ideologier, kritiskt tänkande och analys på samhällskunskapen än eleverna på högskoleförberedande program.”Det blir ju som att gå och rösta i politiska val med förbundna ögon” säger pedagogikforskaren Evelina Möllenborg från Linnéuniversitetet (webb-radio).

Vad är det då för ekonomikunskaper som skolan behöver undervisa för att rusta våra ungdomar inför vuxenlivet? Och hur ska vi rusta våra blivande lärare för att kunna undervisa detta? En ny avhandling söker svar på dessa frågor genom fyra delstudier. 

Charlotta Svonni har i sin forskning undersökt läroplaners specifika innehåll för samisk undervisning från 1950-talet ända fram till 2010-talet.

I en tid av klimatförändringar och oro behövs hopp. I en nyskriven antologi samlas berättelser om möjliga positiva framtider. – Vi har arbetat fram en metod för att skapa hopp och framtidsberedskap med hjälp av fantasi och kreativt skrivande, säger Camilla Brudin Borg, projektledare och forskare i litteraturvetenskap vid Göteborg universitet.

Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig åt mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det visar en ny avhandling av Evelina Möllenborg.