Vad är det som påverkar människor att utföra miljövänliga handlingar? En ny forskningsstudie visar att samhällsvetenskaplig kunskap har mer betydelse för elevers miljövänliga handlingar än vilken värdeorientering de har.

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet som nyligen utsågs till favorit av Skolportens lärarpanel.

Hur har synen på prostitution förändrats? Varför könsstympas kvinnor? När Anna Adrian undervisar i historia, religion och samhällskunskap kommer frågorna om sex och samlevnad upp naturligt.

Tidningars kommentarsfält, bloggar och sociala medier som Twitter är tänkta som demokratiska platser, där fler röster får komma till tals. Och där även marginaliserade grupper kan göra sig hörda. Men forskning visar tvärtom att redan röststarka grupper, till exempel högutbildade personer i maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade.

Proven styr skrivandet i de samhällsorienterande ämnena i skolan, visar en ny studie vid Malmö universitet. ”Elever uppmuntras inte att utveckla sitt kritiska tänkande, istället skriver de för att klara proven”, säger forskaren Christina Lindh.

En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.

Den övergripande frågan är: hur kan undervisning i samhällskunskap stärka elevers förmåga till kritiskt tänkande och källkritik?