En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.

Den övergripande frågan är: hur kan undervisning i samhällskunskap stärka elevers förmåga till kritiskt tänkande och källkritik?

En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.

Läraren Felix Gyllenstig Serrao använder datorspel som ett pedagogiskt verktyg. Genom att integrera spelelement i pedagogiken kan eleverna nå delmål och göra framsteg i en miljö som de känner igen från spelvärlden. (webb-tv)

Forskning och undervisning går hand i hand på ”SO-didaktik i centrum” på Globala gymnasiet. Hit kommer lärare från hela Stockholm för att delta i ämnesdidaktiska seminarier som leds av lektorer med forskarutbildning.

Sonja Stankovich har ett lektionstips där eleverna skapar en sköld som symboliserar en person, ett område eller något annat. Uppgiften kan med fördel kombineras med ett annat ämne, till exempel SO (som i exemplet om vikingatiden) eller svenska.

Läroböckerna likställer i praktiken aktivister som Greta Thunberg med terrorister och varnar uttryckligen gymnasielever för civil olydnad. Det säger Kurt Wicke, forskare och samhällslärare som skrivit en avhandling där han analyserat tio läroböcker i samhälls­kunskap.

Samhällskunskapslärare har väldigt olika syn på vad de upplever är de viktigaste påverkansfaktorerna för hur undervisningen blir. Det slår Joakim Öberg, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University fast i en ny avhandling.

Lego, lego, lego. I kombination med undervisning i svenska, historia och SO. Numera har eleverna på Söderbyskolan stenkoll på en mängd kända byggnadsverk i Stockholm.