Alla elever ska stimuleras i skolan, även de som har lätt för att lära sig. Det menar rektorerna och lärarna i såväl det svenska som i det engelska skolsystemet, konstaterar Åsa Melander som forskat i ämnet.
Hur ska särskilt begåvade elever komma till sin rätt? Pedagogikforskaren Caroline Sims har svaren. ”Det gäller att inte låsa sig vid biologisk ålder utan bara tänka: Vad kan eleverna, vad är de intresserade av, vad vill de?”
Den här studien handlar om en 13-årig flicka med särskild begåvning och adhd och hennes upplevelser i skolan. Forskarna intervjuade både henne och hennes vårdnadshavare för att förstå vilka utmaningar och möjligheter som finns för elever som både är särskilt begåvade och har en funktionsnedsättning – även kallat twice exceptional (2e).
In the current study, we investigated gifted students’ experiences with makerspace enrichment programs in Norway in terms of social aspects, learning aspects and teacher support aspects.
Nära fem procent av alla skolbarn är särskilt begåvade. Men många lärare tror felaktigt att de dessutom har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. "Vi måste börja se särskilt begåvade barn som en resurs", säger forskaren Malin Ekesryd Nordström.
Skolpersonal och rektorer beskriver ofta särskild begåvning hos barn utifrån svårigheter och problem – istället för att se begåvningen som en tillgång för både barnet och verksamheten. Det framgår av en ny avhandling.
Förskolepersonal och rektorer beskriver i hög grad särskild begåvning hos barn utifrån upplevda svårigheter och problem till skillnad från att se särskild begåvning som en tillgång – vare sig för barnet själv eller för verksamheten i stort. Det är en av slutsatserna som Malin Ekesryd Nordström drar i sin avhandling.