Riskerar vi att missa dyslexi hos elever med särskild begåvning? I sin avhandling om twice-exceptionality undersöker Tove Ekelund hur val av svarsmetod i tester kan påverka resultaten.
Elever med särskild begåvning och dyslexi kan få höga resultat på läsförståelsetester, vilket innebär att deras dyslexi maskeras. Det visar Tove Ekelund i sin avhandling, där hon också fann att få elever hade fått stöd som stimulerade deras särbegåvning.
En ny avhandling från Karlstads universitet visar att skolor kan missa dyslexi hos särskilt begåvade elever. Det kan påverka elevernas psykiska mående negativt. Tove Ekelund, doktor i pedagogiskt arbete, beskriver hur elever med andra färdigheter kan klara tester som ska upptäcka läs- och skrivsvårigheter.
Alla elever ska stimuleras i skolan, även de som har lätt för att lära sig. Det menar rektorerna och lärarna i såväl det svenska som i det engelska skolsystemet, konstaterar Åsa Melander som forskat i ämnet.
Hur ska särskilt begåvade elever komma till sin rätt? Pedagogikforskaren Caroline Sims har svaren. ”Det gäller att inte låsa sig vid biologisk ålder utan bara tänka: Vad kan eleverna, vad är de intresserade av, vad vill de?”
Den här studien handlar om en 13-årig flicka med särskild begåvning och adhd och hennes upplevelser i skolan. Forskarna intervjuade både henne och hennes vårdnadshavare för att förstå vilka utmaningar och möjligheter som finns för elever som både är särskilt begåvade och har en funktionsnedsättning – även kallat twice exceptional (2e).
In the current study, we investigated gifted students’ experiences with makerspace enrichment programs in Norway in terms of social aspects, learning aspects and teacher support aspects.
Nära fem procent av alla skolbarn är särskilt begåvade. Men många lärare tror felaktigt att de dessutom har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. "Vi måste börja se särskilt begåvade barn som en resurs", säger forskaren Malin Ekesryd Nordström.