Vilka effekter har skolvalet och friskolor egentligen på den svenska skolans kvalitet, likvärdighet, skolsegregation och betygssättning? Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren sammanfattar den empiriska forskningen på området.

Att ha skolkamrater från samma ursprungsregion som en själv har långsiktiga effekter både på individens relation och arbetsresultat. Det är en av slutsatserna från en ny nationalekonomisk studie av skolsegregation i Sverige, från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Barn som sjunger i kör eller spelar i en fotbollsklubb får oftast högre betyg och mår bättre än barn som inte gör det. Men det är långt ifrån alla barn som erbjuds samma möjligheter, visar ny forskning.

Malmö stads skolkommunalråd Sara Wettergren (L) menar att obligatoriskt skolval är den minst dålig strategin för att motverka skolsegregation. Då bostadssegregationen är påtaglig i städer som Malmö så löses inga problem genom att automatiskt placera barnen på närmaste skola.

Utredningen "En mer likvärdig skola" föreslår att skolvalet ska bli obligatoriskt. Hanna Sjögren, pedagogikforskare och skolväljande förälder, menar att ansvaret för att motverka segregationen då läggs på vårdnadshavarna som tvingas välja mellan bättre och sämre skolor.

Det blev ännu vanligare att elever med höga betyg sökte till högprestigeutbildningar på högskola och universitet, och att elever med lägre betyg sökte sig till utbildningar med lägre prestige efter att en skolvalsreform till gymnasiet genomfördes i början av 2000-talet i Stockholms stad. Men förändringen kan inte förklaras av ökad segregation sett till föräldrarnas bakgrund,…

Ett nytt forskningsprogram ska utveckla metoder som möjliggör att fler ungdomar i socioekonomiskt utsatta stadsdelar lyckas i skolan och därmed ges bättre framtidsutsikter. Programmet har beviljats 12,6 miljoner och ska pågå i fyra år.