Forskning och utveckling kategorier
Folkbildningens vänner: Folkskollärarnas kollektiva agerande 1838-1879
Martin Andersson har forskat om folkskollärarnas kollektiva agerande i Sverige 1838–1879.
Forskning och utveckling inom kategori "Skolhistoria"
Visar sida 1 av 14
Välj typ av innehåll inom kategori "Skolhistoria":
Forskning och utveckling kategorier
Elevrörelsens roll i svensk utbildningspolitik
Den svenska elevrörelsen bör ses som en politisk aktör som har varit en del av svensk utbildningspolitik från andra världskriget och fram till i dag. Det konstaterar Victor Johansson som har forskat i ämnet.
Forskning och utveckling kategorier
Varför började lärare agera kollektivt?
Lärare är en tjänstemannagrupp som har haft stort inflytande på den skolpolitiska utvecklingen i Sverige. Men varför började lärare agera kollektivt? I en ny avhandling av J. Martin Andersson, Umeå universitet, utmanas föreställningen att detta enbart berodde på folkskolans tillkomst år 1842 och den byråkratiska organisationsmodellens genomslag bland arbetstagare.
Forskning och utveckling kategorier
De organiserade eleverna. Den svenska elevrörelsens riksförbund och deltagande i utbildningspolitiken 1938–2005
Vilka påverkansrepertoarer har elevorganisationerna utvecklat och tillämpat för att uppnå sina politiska målsättningar? Det är en av frågorna som Victor Johansson utforskar i sin avhandling.
Forskning och utveckling kategorier
Förskolans arkiv – en resa genom åtta decennier av barnsyn och pedagogik
Medel från Vetenskapsrådet har beviljats till Anne-Li Lindgren och Tünde Puskás för ett nytt forskningsprojekt om dokumentationer i förskolor under nästan hundra år.
Forskning och utveckling kategorier
Den ”normala eleven” är en konstruktion
Föreställningarna om vad det innebär att vara en ”normal elev” som fungerar i skolan, och som då gör att vissa elever inte anses fungera som förväntat, är konstruerade. Det säger Anna Ahlgren som forskat i ämnet.
Forskning och utveckling kategorier
Kristendomen viktigt verktyg i skolans fostransuppdrag 1920 till 1969
Emma Hellströms forskning visar att kristendomen spelade en viktig roll för skolbarns fostran till framtida demokratiska medborgare även efter 1919 års undervisningsplan.
Forskning och utveckling kategorier
Att bli elev. En genealogisk studie av skolstartens normaliserande villkor
Anna Ahlgren har i sin avhandling undersökt hur elevpositionen i den svenska skolan har konstruerats.
Forskning och utveckling kategorier
Kan kvantfysiken rädda pedagogiken?
I en artikel diskuterar Bosse Bergstedt, professor i pedagogik, Høgskolen i Østfold, hur kvantfysik kan bidra till en transformering av pedagogisk vetenskap.
Forskning och utveckling kategorier
Undervisningsideal och skolutrustning sällan i samspel
Förändringar i skolan leder nästan aldrig till förväntade resultat, vilket innebär att alla blir besvikna. Det konstaterar Andreas Westerberg som forskat om förändringar kring undervisningsideal och skolutrustning i den svenska skolan.
Forskning och utveckling kategorier
Ny utrustning är ingen genväg till önskad undervisning
Datorer, OH-apparater, skolbänkar och annan utrustning har satt sin prägel på undervisningen i den svenska skolan under olika tider. Samtidigt har utrustningen också förändrats av idéerna om hur undervisningen borde bedrivas. Detta är något som Andreas Westerberg visar i en ny avhandling vid Umeå universitet.
Forskning och utveckling kategorier
Kampen om folkhemskristendomen. Kristendomsundervisningens roll i den demokratiska skolans framväxt, 1920–1969
Hur påverkade demokratiseringsprocesserna i Sverige kristendomsundervisningen under perioden 1920–1969? Det är en av frågorna som Emma Hellström utforskar i sin avhandling.