Utbildningsforskning förväntas i allt högre grad besvara politiskt villkorade frågor och leverera direkt användbara resultat inom allt kortare tidsramar. Det visar Sebastian Piepenburgs historiska avhandling.
Under 1940- till 1970-talet fick barnen i Västerås så kallade 'barnträdgårdar' klara sig på egen hand i stor utsträckning, i jämförelse med dagens förskola. Det visar Linnéa Waldekranz forskning.
Forskaren och läraren i förskolan Linnéa Waldekranz har jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet och funnit många likheter. "Men också sådant vi kan lära av. Exempelvis fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag", säger hon.
Vardagen i Västerås barnträdgårdar under 1940–70-talet liknade på många sätt dagens förskola. Det visar Linnéa Waldekranz i sin avhandling i pedagogik vid Örebro universitet.– Det är fascinerande hur mycket frihet barnen hade, säger hon.
Under de senaste åren har ordet hemmasittare blivit centralt i debatten om frånvaro i skolan, och ofta landar förklaringen i att det handlar om psykisk ohälsa. En ny studie har utforskat synen på skolfrånvaro mellan 1945 och 1975 – med hopp om att vi kanske kan lära oss något av historien.
Den svenska elevrörelsen bör ses som en politisk aktör som har varit en del av svensk utbildningspolitik från andra världskriget och fram till i dag. Det konstaterar Victor Johansson som har forskat i ämnet.