Under de senaste åren har ordet hemmasittare blivit centralt i debatten om frånvaro i skolan, och ofta landar förklaringen i att det handlar om psykisk ohälsa. En ny studie har utforskat synen på skolfrånvaro mellan 1945 och 1975 – med hopp om att vi kanske kan lära oss något av historien.

Lärare är en tjänstemannagrupp som har haft stort inflytande på den skolpolitiska utvecklingen i Sverige. Men varför började lärare agera kollektivt? I en ny avhandling av J. Martin Andersson, Umeå universitet, utmanas föreställningen att detta enbart berodde på folkskolans tillkomst år 1842 och den byråkratiska organisationsmodellens genomslag bland arbetstagare.

Medel från Vetenskapsrådet har beviljats till Anne-Li Lindgren och Tünde Puskás för ett nytt forskningsprojekt om dokumentationer i förskolor under nästan hundra år.

I en artikel diskuterar Bosse Bergstedt, professor i pedagogik, Høgskolen i Østfold, hur kvantfysik kan bidra till en transformering av pedagogisk vetenskap. 

Datorer, OH-apparater, skolbänkar och annan utrustning har satt sin prägel på undervisningen i den svenska skolan under olika tider. Samtidigt har utrustningen också förändrats av idéerna om hur undervisningen borde bedrivas. Detta är något som Andreas Westerberg visar i en ny avhandling vid Umeå universitet.