Forskning och utveckling kategorier
Så växte den svenska förskolemodellen fram
Hur såg det offentliga samtalet om förskolan ut mellan åren 1968 och 1998? Det har forskaren Birgitta Hammarström-Lewenhagen undersökt.
Forskning och utveckling inom kategori "Skolhistoria"
Visar sida 10 av 14
Välj typ av innehåll inom kategori "Skolhistoria":
Forskning och utveckling kategorier
Kunskapens händer. Kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring i Lesjöfors 1940-2010
Ramona Iveners avhandling belyser problematiken och relationen mellan kunskapstradition, maskulinitet och förändring åren 1940-2010.
Forskning och utveckling kategorier
Lärarutbildningens position mellan skola och högre utbildning
Forskaren Stina Hallsén har undersökt vilken roll och funktion som lärarutbildningen tillskrivs från statens håll och vilken roll den förväntas ha i relation till skolan.
Forskning och utveckling kategorier
Ökat fokus på mätbara kunskaper i gymnasieskolan
Varför diskuteras kunskapsbegreppet väldigt sällan, eller problematiseras på ett mer fördjupat sätt? Den frågan ställer sig forskaren Carl-Henrik Adolfsson, som har studerat vilka kunskapsuppfattningar som varit dominerande från 1960-talet till dagens gymnasiereform.
Forskning och utveckling kategorier
Den unika möjligheten - en studie av den svenska förskolemodellen 1968-1998
Den svenska förskolemodellen utvecklades inom den sociala sektorn och inkorporerades i utbildningssystemet 1998. Vilka diskussioner och förhandlingar formade den svenska förskolemodellen mellan åren 1968-1998? Hur pratade man om förskolan, vilka aktörer var inblandade och vad sades förskolans uppdrag vara? Det undersöker Birgitta Hammarström-Lewenhagen i sin avhandling.
Forskning och utveckling kategorier
Hitta utrymme för såväl kaos som ordning i skolan
Hur kan vi skapa ett system i skolan som både rymmer ett visst mått av kaos som ordning och reda i klassrummet? Den frågan ställer Joakim Larsson sig i sin studie om svensk skoldisciplin.
Forskning och utveckling kategorier
Lärarutbildning i skolans tjänst? En policyanalys av statliga argument för förändring
Stina Hallséns avhandling behandlar de olika roller och funktioner som tillskrivs lärarutbildningen i dess komplexa ställning inom utbildningssystemet, och framför allt dess förhållande till skolan.
Forskning och utveckling kategorier
Innehållet i yrkesutbildningar befäster klass
Mattias Nylund har analyserat den innehållsliga reformeringen av gymnasieskolans yrkesinriktade program under perioden 1970-2010. ”Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund”, säger han.
Forskning och utveckling kategorier
Kunskapsfrågan. En läroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet
"Skolan är i kris och klarar inte av att förbereda eleverna för arbetsliv och högskolestudier." Det är ett påstående som har präglat skoldebatten i decennier. I en studie av 50 års politisk styrning av läroplanens innehåll visar Carl-Henrik Adolfsson att denna krisretorik inte är något nytt fenomen.
Forskning och utveckling kategorier
Lärare bör vara kritiska till forskningsöversikter
Det är viktigt att lärare intar ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till försöken att evidensbasera den svenska skolan och förskolan. Det menar forskaren Magnus Levinsson, som har studerat evidensbegreppet.
Forskning och utveckling kategorier
Yrkesutbildning, klass och kunskap. En studie om sociala och politiska implikationer av innehållets organisering i yrkesorienterad utbildning med fokus på 2011 års gymnasiereform
I sin avhandling diskuterar Mattias Nylund sociala och politiska implikationer av skolinnehållets organisering i gymnasieskolans yrkesorienterade utbildningar, i relation till den klassproblematik dessa utbildningar befinner sig i.
Forskning och utveckling kategorier
Förhandlingen om Nordens historia i läroböckerna
Henrik Åström Elmersjö har undersökt föreningarna Nordens historieläroboksrevision från 1919 till 1972. "Syftet med hela revisionen var att avpolitisera historiebeskrivningen och istället lyfta fram en mer vetenskaplig diskussion. Likväl hade historikerna inom historieläroboksrevisionen svårt att se de andra nationernas perspektiv", säger han.