Det har skett en förskjutning från utveckling till kontroll och resultatstyrning i förhållandet mellan myndigheter och lärare och lärarutbildare. Det konstaterar Joakim Krantz som i sin avhandling studerat hur lärare och lärarutbildare förhåller sig till de politiska anspråken.

I mitten av 1970-talet vändes alla värderingar på vårdlärarutbildningen upp och ner. En kollektiv anda och fokus på personlighetsutveckling har sedan levt kvar, samtidigt som utbildningen har blivit mer teoretisk och forskningsinriktad, enligt Eva Eliasson.

Att svenska läromedel granskades under drygt 50 år är okänt för många. Anna Johansson Harrie har studerat den politiska debatten kring frågan och sett att granskningen delvis var ett sätt för politikerna att styra skolans innehåll. Men hon visar också att granskningen inte alltid hade det fokus som politikerna avsåg.

Pia Skott behandlar i sin avhandling ett aktuellt ämne, problematiken kring det individuella programmet, IV. Hon låter IV-frågan illustrera hur olika nivåer i styrsystemet hänger ihop hur den nationella politiken utformas och möter genomförandet på kommunal nivå.

Det dröjde innan textillärarutbildningen i Uppsala anpassade sig efter den nya tidens krav. Annelie Holmberg ser i sin avhandling en stark och djup utbildningskultur, svår att förändra i grunden.

Hur blev du intresserad av ämnet? - När jag skrev min licentiatuppsats för några år sedan och var ute på förskolor och filmade började jag fundera på vilket pedagogiskt sammanhang en förskola befinner sig i. Vilken tradition har förskollärarnas idéer och hur ser historien ut för förskollärarna? När jag sedan blev erbjuden att forska i…

Vilka uppgifter och behov ska förskolan fylla och inom vilka ramar? Det är frågor som den statliga regleringen av förskolan tampats med sedan mitten av 1940-talet. Som institution utsätts förskolan för många krav från olika håll.