Barn med adhd och autism kan uppleva stora svårigheter i samband med skolmåltider. Ett av flera hinder är oskrivna regler för hur man ”ska” äta – att man helst ska äta upp allt på tallriken, till exempel. Det visar en ny avhandling.

"Kökspersonalen går i bräschen för att lyssna, utmana och utveckla måltiderna i en mer hållbar riktning och de gör det tillsammans med eleverna som håller med", säger forskaren Helén Williams.

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan uppleva stora svårigheter i skolmatsalen. En ny studie visar att både maten som serveras i skolan och miljön i matsalen kan skapa hinder. Samtidigt pekar studien på behovet av ökad kunskap om elevernas olika behov och ett mer inkluderande synsätt till skolmåltiden.

Skolmåltiden borde skrivas in i läroplanen. Detta anser forskare som nu vill testa på lågstadieelever i Umeå. Under en lunch i veckan ska skolbarnen få lära sig om hälsa och hållbarhet. "Skolmåltiden handlar om mer än att mätta elevernas mage", säger forskaren Cecilia Olsson.

Skolmåltiden bör användas som en pedagogisk resurs och skrivas in i läroplanen. Det föreslås i en ny förstudie vid Umeå universitet. "Undervisning ska kunna ske i flera ämnen som är kopplade till skolans lunch", säger forskaren Cecilia Olsson.

Umeåforskare visar i en ny förstudie att skolmåltiden är en kraftigt underutnyttjad pedagogisk resurs. Trots att den når alla elever varje dag används den sällan i undervisningen. Samtidigt visar både forskning och praktiska exempel att måltiden kan stärka lärande, matvanor och förståelsen för sambanden mellan hälsa och hållbar utveckling.

Barnfattigdomen ökar i Sverige och allt fler elever kommer hungriga till skolan. En ny studie från Göteborgs universitet visar att den kostnadsfria skollunchen har fått en avgörande roll för barns hälsa och lärande, samtidigt som behovet av frukost före skoldagens start växer.