I en ny bok beskriver en rad forskare utvecklingen av det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar lärare, elever och rektorer.

Opinionsundersökningar och politiker vill se ett återinförande av ordningsbetyg i skolan. Men vad är egentligen ordningsbetygens historia och vad är det de har mätt i olika tider? Christian Lundahl och Germund Larsson uppmanar till att frågan utreds och att man då tar hjälp av utbildningshistorisk forskning.

I den politiska debatten pratas det om ordningsbetyg och mobilförbud, mer matematik och hur man ska skapa karriärvägar för lärare. Men det finns också frågor som inte hamnar på agendan, som exempelvis hur man ska kunna stötta skolsvaga elever, skriver Per-Acke Orstadius, pensionerad lärarutbildare.

En ny statlig nämnd ska utreda misstänkt oredlighet i forskning och ett nytt regelverk ska inrättas för detta. Det har regeringen beslutat i en proposition till riksdagen.

Talet om tidigare rådande flummig skolpolitik får närmast betraktas som ett stycke illiberal propaganda, menar Klas Lindelöf, skoldebattör med bakgrund som lärare och skolledare.

De senaste decenniernas skolpolitik har drivits av en rädsla för flum. Men kanske borde vi, istället för att fråga oss hur vi får en så mätbar skola som möjligt, faktiskt ställa oss mer flummiga frågor, exempelvis frågan om hur skolan kan bli så demokratisk som möjligt, skriver Magnus Hultén, Linköpings universitet.