Skolan ska vila på vetenskaplig grund, men forskning om skolan har tvärtom fått en allt mer försvagad ställning i debatten, enligt Magnus Hultén.

En skolpolitik som begränsar elevers rätt till sitt första språk, kultur och identitet, får allt större plats i medierna. Detta trots att flera forskare varnar för vad en sådan skolpolitik kan ha för konsekvenser för flerspråkiga barn. Varningsklockorna borde höras hos lärare och alla andra som vill värna om de demokratiska värden som våra läroplaner vilar…

Politiker, forskare, självutnämnda experter, föräldrar, näringslivet… Ingen kommer undan när Per Acke Orstadius lämnar sin dom över skolan, och levererar sitt recept för en god skola.

En rapport från Tankesmedjan Tiden pekar på att systemet med det fria skolvalet kan förändras så att det bidrar till att öka likvärdigheten och minska segregationen, samtidigt som valfriheten blir mer jämlik. Rapporten är skriven av nationalekonomerna Dany Kessel och Elisabet Olme.

Med hjärna och hjärta bör vi istället inse att skolans resurser kan användas bättre än nu. Att det inte duger att vi gång efter annan får kännedom om brister som gjorts till briljanta affärsidéer och att resurser läcker ut ur skolsystemet, skriver Eric Cardelús.

Lärares röster behövs i skoldebatten. Men förutsättningarna finns inte menar Erik Cardelús, som efterlyser en bättre arbetsmiljö för lärare, en som kan ge tid för tankar och texter att växa fram.

Det är svårt att svara på hur bra forskningspolitiken fungerar i Sverige eftersom det saknas en sammanhållen och överskådlig uppföljning av den.

Långsiktig finansiering, stimulerande forskningsmiljöer och ökad jämställdhet i akademin. Det är några av förutsättningarna för att regeringen ska uppnå målet om att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Curie har träffat Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, för att prata forskningspolitik.

Regeringen har fattat beslut om en nationell satsning på medie- och informationskunnighet som ska öka motståndskraften mot desinformation och näthat. Uppdraget ges till forskaren Carl Heath och innebär bland annat att samarbeta med relevanta aktörer för att komplettera, förstärka och sprida kunskap om pågående MIK-insatser.

Den pedagogiska professionens omfamnande av postmoderna idéer är ett exempel på hur trender inom en vetenskaplig disciplin – pedagogiken – uppenbart strider mot fynd från närliggande discipliner – såsom kognitionsforskning och psykologi. I denna valrörelse, som i tidigare, lovar samtliga partier att vända kräftgången i den svenska skolan. Det förutsätter att skolpolitiken utgår från vetenskapliga…