En ny statlig nämnd ska utreda misstänkt oredlighet i forskning och ett nytt regelverk ska inrättas för detta. Det har regeringen beslutat i en proposition till riksdagen.

Talet om tidigare rådande flummig skolpolitik får närmast betraktas som ett stycke illiberal propaganda, menar Klas Lindelöf, skoldebattör med bakgrund som lärare och skolledare.

De senaste decenniernas skolpolitik har drivits av en rädsla för flum. Men kanske borde vi, istället för att fråga oss hur vi får en så mätbar skola som möjligt, faktiskt ställa oss mer flummiga frågor, exempelvis frågan om hur skolan kan bli så demokratisk som möjligt, skriver Magnus Hultén, Linköpings universitet.

Höger och vänster i svensk politik är inte de motpoler som man oftast tror. På flera politikområden har S och M konvergerat och blivit allt mer lika varandra. Det är slutsatserna i en ny doktorsavhandling i statsvetenskap.

Såväl svenska som internationella bedömare menar att skolans likvärdighet försämrats under de senaste decennierna. Frågan är vad som kan göras för att bryta utvecklingen. I denna ESO-antologi undersöker ett antal forskare från olika forskningsfält vad vi egentligen vet om vilka åtgärder som kan fungera för att förbättra skolans likvärdighet.

Se Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, berätta om sin nya roll och hur hon vill ta sig an viktiga utmaningar (webb-tv).

Jan Björklund var med och formade en ny skolpolitisk inriktning för dåvarande Folkpartiet på 1990-talet som blivit oerhört framgångsrik. Arvet efter Björklund är dock tudelat, skriver Eric Cardelús, lektor, lärarutbildare och mångårigt verksam gymnasielärare.