Forskning och utveckling kategorier
Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan
Hur kan lärare förstå kunskapskrav, och hur kan kunskapskravens användbarhet förstås? Dessa frågor har Gunnar Hyltegren forskat om.
Forskning och utveckling inom kategori "Skolpolitik"
Visar sida 35 av 40
Välj typ av innehåll inom kategori "Skolpolitik":
Forskning och utveckling kategorier
Lärarfacken har samma retorik men olika mål
Peter Lilja har undersökt de svenska lärarfackens professionella projekt och hur organisationerna på olika sätt försöker konstruera läraryrket som en profession.
Forskning och utveckling kategorier
Idrottsprofilerad utbildning – i spåren av en avreglerad skola
Det ökade utbudet av idrottsprofilerade utbildningar är nära sammankopplat med avregleringen av skolan, och den därigenom ökade konkurrensen mellan skolor. Det visar Magnus Ferry i sin avhandling om idrottsprofilerad utbildning.
Forskning och utveckling kategorier
Negotiating Teacher Professionalism. On the Symbolic Politics of Sweden´s Teacher Unions
Peter Lilja har granskat lärarfackens användning av begreppet professionalism i politiska förhandlingar om hur man tillskriver mening och innehåll till idén om lärarens professionalism.
Forskning och utveckling kategorier
Så växte den svenska förskolemodellen fram
Hur såg det offentliga samtalet om förskolan ut mellan åren 1968 och 1998? Det har forskaren Birgitta Hammarström-Lewenhagen undersökt.
Forskning och utveckling kategorier
Lärarutbildningens position mellan skola och högre utbildning
Forskaren Stina Hallsén har undersökt vilken roll och funktion som lärarutbildningen tillskrivs från statens håll och vilken roll den förväntas ha i relation till skolan.
Forskning och utveckling kategorier
Ökat fokus på mätbara kunskaper i gymnasieskolan
Varför diskuteras kunskapsbegreppet väldigt sällan, eller problematiseras på ett mer fördjupat sätt? Den frågan ställer sig forskaren Carl-Henrik Adolfsson, som har studerat vilka kunskapsuppfattningar som varit dominerande från 1960-talet till dagens gymnasiereform.
Forskning och utveckling kategorier
Den unika möjligheten - en studie av den svenska förskolemodellen 1968-1998
Den svenska förskolemodellen utvecklades inom den sociala sektorn och inkorporerades i utbildningssystemet 1998. Vilka diskussioner och förhandlingar formade den svenska förskolemodellen mellan åren 1968-1998? Hur pratade man om förskolan, vilka aktörer var inblandade och vad sades förskolans uppdrag vara? Det undersöker Birgitta Hammarström-Lewenhagen i sin avhandling.
Forskning och utveckling kategorier
Hitta utrymme för såväl kaos som ordning i skolan
Hur kan vi skapa ett system i skolan som både rymmer ett visst mått av kaos som ordning och reda i klassrummet? Den frågan ställer Joakim Larsson sig i sin studie om svensk skoldisciplin.
Forskning och utveckling kategorier
Lärarutbildning i skolans tjänst? En policyanalys av statliga argument för förändring
Stina Hallséns avhandling behandlar de olika roller och funktioner som tillskrivs lärarutbildningen i dess komplexa ställning inom utbildningssystemet, och framför allt dess förhållande till skolan.
Forskning och utveckling kategorier
Innehållet i yrkesutbildningar befäster klass
Mattias Nylund har analyserat den innehållsliga reformeringen av gymnasieskolans yrkesinriktade program under perioden 1970-2010. ”Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund”, säger han.
Forskning och utveckling kategorier
Kunskapsfrågan. En läroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet
"Skolan är i kris och klarar inte av att förbereda eleverna för arbetsliv och högskolestudier." Det är ett påstående som har präglat skoldebatten i decennier. I en studie av 50 års politisk styrning av läroplanens innehåll visar Carl-Henrik Adolfsson att denna krisretorik inte är något nytt fenomen.