Det er vigtigt at justere folkeskolen, men man må ikke forandre folkeskolen hele tiden, mener forskningschef.

Genom att skylla på 1960-talets skolreformer försöker de borgerliga två sina händer och säga att de inte har något ansvar för kunskapsraset. Det skriver Sten Svensson, skolpolitisk utredare för tankesmedjan Katalys och medlem i Nätverket för en likvärdig skola.

Magnus Hultén svarar Per Kornhall: Att det inte finns tydliga alternativ i skolpolitiken är ett demokratiskt problem och ett problem för skolan, då möjligheterna att lösa skolans utmaningar minskar.

Vem har eller har inte tillträde till debatten? För Guds skull, ta av offerkoftan, sluta att kasta politiskt motiverade invektiv omkring er, och var med och skapa en bra skola för alla! Det skriver Per Kornhall i en replik till Magnus Hultén.

Skolan ska vila på vetenskaplig grund, men forskning om skolan har tvärtom fått en allt mer försvagad ställning i debatten, enligt Magnus Hultén.

En skolpolitik som begränsar elevers rätt till sitt första språk, kultur och identitet, får allt större plats i medierna. Detta trots att flera forskare varnar för vad en sådan skolpolitik kan ha för konsekvenser för flerspråkiga barn. Varningsklockorna borde höras hos lärare och alla andra som vill värna om de demokratiska värden som våra läroplaner vilar…

Politiker, forskare, självutnämnda experter, föräldrar, näringslivet… Ingen kommer undan när Per Acke Orstadius lämnar sin dom över skolan, och levererar sitt recept för en god skola.

En rapport från Tankesmedjan Tiden pekar på att systemet med det fria skolvalet kan förändras så att det bidrar till att öka likvärdigheten och minska segregationen, samtidigt som valfriheten blir mer jämlik. Rapporten är skriven av nationalekonomerna Dany Kessel och Elisabet Olme.