Lärarutbildningsutredningens förslag om bland annat skarpare krav för antagning till lärarutbildningen och förändrat innehåll i densamma, har skapat stark debatt. Nils Kirsten visar i en analys av remiss-svaren att det finns en stark splittring bland instanserna, med såväl positiva som negativa utlåtanden.

Med avstamp i en aktuell roman av Lena Andersson och en intervju med Jonas Linderoth funderar Eric Cardelús om våra möjligheter att mötas i samtal där vi är djupt oeniga – och efterlyser en renässans för den akademiska välvillighetsprincipen.

Den fria etableringsrätten har varit gynnsam för vinstdrivande förskoleaktörer. Men för barn och unga i de kommuner som betalar för förskolebolagens vinst blir det kostsamt, skriver Ingegerd Tallberg Broman, medlem i Nätverket för en Likvärdig Skola samt professor emerita vid Malmö universitet.

Vid Linköpings universitet finns Sveriges enda utbildning för folkhögskollärare. 2021 gav regeringen pengar till att även starta en forskarutbildning för folkhögskolans lärare. Efter en oviss tid står det nu klart att utbildningen får fortsätta ytterligare fyra år.

Fler segregerade miljöer föreslås som lösningen på skolans specialpedagogiska problem. Mer logiskt vore att rikta blicken mot skolsystemets strukturella problem i stället för att se enskilda barn eller elevgrupper som problembärare, skriver Emma Leifler med flera debattörer.

Mediedebatten om svensk lärarutbildning har skapat en bild av kris och styrts av journalister, politiker och opinionsbildare – medan lärarutbildarna har haft en undanskymd roll. Det visar ny forskning vid Örebro universitet.