Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.
I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.
Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.
Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.
Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.
Bemanningen i förskolan är ofta knapp och barngrupperna upplevdes som för stora av fler än 40 procent av de tillfrågade förskolecheferna. Det visar Lärarförbundets rapport om förskolechefer.
Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.
Det var för att skapa nytta för skolan och förskolan som lärarpanelen fick sitt uppdrag för drygt 10 år sedan. "Skolportens lärarpanel vidgar vyerna inom skolforskningen", säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik vid Uppsala universitet, om lärarpanelens betydelse.
Skolledare måste ständigt ställa kritiska frågor och se över om organisationen i praktiken fungerar som det är tänkt. Det säger forskaren Mette Liljenberg.
En rektor är ofta en person med god självinsikt och en önskan att vara en pedagogisk ledare. Men för många kommer verkligheten emellan. Det visar en ny avhandling från Åbo Akademi om skolledare, gjord i finlandssvenska skolor.