As a researcher who studies teacher reform initiatives around the world, I have seen very few reforms do what they were designed to do, which is to improve the quality of teachers’ work and their professional standing, writes Gerald K. LeTendre, Professor of Educational Administration, Penn State.
Johan Sandén har i sin avhandling utforskat hur lärares arbete påverkas av olika slags digitaliseringar, exempelvis sociala medier, digitala läromedel och digitalisering som styrmedel på organisatorisk och politisk nivå.
Sanna Eklund vill med sin avhandling öka kunskapen om organisatoriska och styrningsmässiga konsekvenser av reformer inom skolan som har som mål att stärka lärarprofessionen.
Gustav Borsgård har bland annat undersökt hur lärare upplever att deras svenskämnesundervisning har förändrats efter gymnasiereformen 2011 samt hur de ser på litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.
Kritiken av marknadisering och vinstdrivande skolkoncerner är viktig – men glöm inte bort den förödande new public management-styrningen, skriver Ingrid Carlgren, professor emerita i pedagogik.
Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.
Är kåren stärkt eller inte av förstelärarreformen. Tro det eller ej – efter all splittring reformen lett till – författarnas svar är att professionen stärkts på flera sätt av reformen. Det skriver Torbjörn Hanö i en recension.
Hanna Sjögren, lärare och forskare i pedagogik vid Malmö universitet, svarar Malmös skolkommunalråd att hon glömmer problemet med segregation av elever med svenska som modersmål. Dessutom kan inte ansvaret för en god utbildning ligga på föräldrarna.
Malmö stads skolkommunalråd Sara Wettergren (L) menar att obligatoriskt skolval är den minst dålig strategin för att motverka skolsegregation. Då bostadssegregationen är påtaglig i städer som Malmö så löses inga problem genom att automatiskt placera barnen på närmaste skola.
Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.