Över tid har det producerats omkring hundra doktorsavhandlingar i Norden som ‒ i vid bemärkelse ‒ relaterar till utbildning och lärande inom slöjdområdet, men trots urvalets bredd kan forskningen ändå uppfattas som sparsam jämfört med flera andra forskningsområden. Artikeln om doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet är ett tidsdokument och ska ses som en grundläggande forskningsöversikt.

Perioden 2009–2018 har varit mycket händelserik för slöjdfältet i Sverige. Men avsaknaden av ett gemensamt nationellt forskningsämne försvagar nödvändig utveckling. Artikelförfattarna Peter Hasselskog, Annelie Holmberg och Stina Westerlund visar att slöjdfältet står relativt starkt, men att det också står inför utmaningar, som att realisera ett slöjdämne på vetenskaplig grund.

Vilka kommunikativa resurser ger de bästa förutsättningarna för att undervisa i hantverksmässigt lärande? Studiens resultat visar att lärare i regel använder sig av konkreta handlingar framför fiktiva, samt kroppslig kommunikation framför verbal kommunikation.

I artikeln diskuteras slöjduppgiftens betydelse och föremåls mediering i relation till förförståelse, situation och lärande.

Entreprenörskap och slöjdande hör samman på flera vis. Artikeln visar hur slöjdaktiviteter kan bidra till att elever får arbeta med egen problemlösning, lära sig att våga ta risker och att vara uthållig.

I skolsammanhang kan en aktivist benämnas som en rebellisk lärare som inte tar hänsyn till ämnesgränser utan använder skolslöjd tillsammans med ett annat skolämne. Artikelns studie är genomförd i en undervisningspraktik där material och tekniker kombineras med syfte att lära och uttrycka sig genom att utgå från hantverket.

Minnen av skolslöjden väcker starka känslor. Utifrån 15 personer från fem familjer har författarna undersökt tre generationers minnen från skolslöjd i Finland mellan 1940‒2010.