Avsaknad av studiero, eller att flickor används som ”kuddar” mellan stökiga pojkar, är förvisso problem i vissa svenska klassrum. Men innebär dessa problem att man bör ifrågasätta inkluderingsprincipen?

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Läs mer i Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde.

För Region Gotland blev arbetet med tillgänglighet i lärmiljöerna ett sätt att hantera bland annat ogiltig frånvaro och ohälsa, som var två prioriterade områden. En framgångsfaktor har varit att arbetet engagerat alla och att det varit politiskt förankrat.

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Hemkunskapsundervisningen i särskolan har fel fokus och hjälper inte barnen att bli självständiga vuxna. Dels bakas det mer söta bakverk än det lagas mat, dels är den matlagning som görs allt för avancerad. Det är slutsatsen i en ny avhandling i kostvetenskap som snart läggs fram vid Uppsala universitet.

I ett forskningsprojekt får folkhögskolorna mycket beröm för sitt arbete med deltagare med högfungerande autism. "Det här är ju den skolform som lyckas bäst," säger generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

Helwah Hussain Jansson har bara varit i Sverige i ett halvår. Hon kommer från Jordanien och har där disputerat inom specialundervisning och inlärningssvårigheter. Nu har hon genom Inclusive Internationalization fått en plats på Högskolan Väst.