Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.

Skolor som har svårt att klara av elever som har svårt i skolan, kan få hjälp av en pedagoghund. Hör Gunilla Backman som startade Svenska pedagoghundinstitutet.

På Artediskolan i Nordmaling, har man hittat en ovanlig lösning för att nå elever med problem, och det med hjälp av människans bästa vän.

Allt fler söker hjälp för psykisk ohälsa och problemen är mycket tyngre nu än tidigare, enligt Nils Lundin som är barn- och ungdomsläkare i Helsingborg och ansvarig över Blå Kamelen.

Raseriutbrott vid godishyllan eller kaos vid tandborstningen. Även föräldrar till barn som inte har särskilda svårigheter kan vara hjälpta av lågaffektivt bemötande, enligt Bo Hejlskov Elvén.

Utåtagerande barn löper stor risk att må dåligt om de inte får rätt bemötande redan i tidig ålder. På särskolan i Linköping är skäll och konsekvenser bannlysta. Istället arbetar personalen med lågaffektivt bemötande.

Du är inte ensam. Du behöver stöd och hjälp. Och det finns metoder som kan hjälpa dig och ditt barn. De råden ger Linda Bredahl på Autism- och Aspergerföreningen, till föräldrar som väntar i den långa kön till barn- och ungdomspsykiatrin.

De långa väntetiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin får allvarliga konsekvenser för enskilda. Det menar man på den ideella föreningen UBUNTU dit förtvivlade föräldrar hör av sig för att få stöd och hjälp.

Många flickor med autism upptäcks först i vuxen ålder, eller inte alls. "Det finns mycket få studier inom autismområdet där flickor finns med. I grunden handlar det om bristande jämställdhet", säger Svenny Kopp, specialist i barn- och ungdomspsykiatri.

Socialstyrelsens siffror visar att allt fler unga med psykisk ohälsa får vänta mer än 30 dagar på en första bedömning inom specialistvården.

Allt fler barn och unga drabbas av psykisk ohälsa, bland barn från tio till 17 år har det ökat med över 150 procent på 10 år. "Jag ser mycket stress och ångest", säger Liselotte Sundén, skolkurator på S:t Eriks gymnasium.

Regeringen skjuter till extrapengar för ungas psykiska hälsa. Men enligt Sveriges Kommuner och Landsting är det är inte säkert att de går till den öronmärkta gruppen ute i landstingen. "Ett skäl är att man inte har kunnat hitta rätt kompetenser att anställa", säger samordnaren Ing-Marie Wieselgren.