Det finns elever i grundskolan som inte har kognitiva förutsättningar att klara de kunskapskrav läroplanen ställer, och detta måste beaktas i det svenska skolsystemet. Det nuvarande betygssystemet utan några individuella mål innebär en risk att negativt påverka elevers psykosociala utveckling och självkänsla, visar en ny studie.

Många elever och studerande med funktionsnedsättning får inte de tillgängliga läromedel och den tillgängliga kurslitteratur som de behöver, vilket hindrar dem från att få en likvärdig utbildning. Det visar en översyn som idag överlämnas till regeringen från Myndigheten för tillgängliga medier och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Zohra Fahim Bosevska och Tina Rossi arbetar som lärmiljöutvecklare. "Vi ser oftast brister i lektionsstrukturen och anpassningar till eleven när vi är ute och stöttar lärare", berättar Zohra Fahim Bosevska.

För två, tre år sedan var det lite i ropet med mattetrappor. Och eftersom vi har en skola i två våningar tänkte vi att det kunde passa hos oss. Vår pedagogiska tanke är egentligen att eleverna ska få med sig multiplikation gratis. De passerar ju trappan flera gånger om dagen.

Forskning i Umeå fångar hur skola, socialtjänst och sjukvård bemöter individer med utvecklingsstörning. Forskaren Jens Ineland ser stora skillnader.

Lärare är generellt positivt inställda till inkluderande undervisning, men många tycker att det är svårt att få till. Synen på vad inkludering egentligen är kan också skilja sig åt, visar Elaine Kottes avhandling.

Hur kan du genom en språk- och kunskapsutvecklande undervisning främja elevernas lärande och måluppfyllelse? Vad innebär en tillgänglig lärmiljö? Hur kan språkutvecklande arbetssätt gynna elevernas kunskapsutveckling?

Syftet med denna utvecklingsrapport är att undersöka huruvida pulshöjande aktiviteter i specialskolan ger effekt för elevernas kunskapsresultat och självskattade hälsa. Rapporten utgår ifrån en särskilt satsning på Birgittaskolan i Örebro, där eleverna förutom den ordinarie idrottsundervisningen också erbjöds extra pass med pulshöjande aktiviteter. (pdf)

Under höstterminen 2016 deltog elever i årskurs 9 och 10 på Birgittaskolan i Örebro i pulshöjande aktiviteter under lektionstid. Målet med projektet var att se om elevernas kunskapsresultat och hälsa skulle förbättras. Det var första gången den här typen av insats gjordes systematiskt på en specialskola.

Räknerutan är ett kommande program för elever som behöver ett alternativ till att räkna med papper och penna. Programmet innehåller inga matteuppgifter utan är ett rutat räknehäfte för datorn. Eleven gör sina matematiska uppställningar direkt på skärmen.

För elever med funktionsnedsättning kan it vara avgörande för att nå kunskapsmålen. Idag använder de allra flesta skolor digital teknik och digitala verktyg. Räcker det eller finns det mer skolan behöver tänka på?

Användning av digitala verktyg i lärandet ger möjlighet till mer individuella lösningar. I nummer 4 av tidningen Lika värde 2017 kan du få råd att komma igång med digitalt lärande och läsa om verksamheter som har kommit en bit på vägen. (pdf)