Elever som har besvär med att lära sig matematik har ofta också svårt med läsningen. Det behöver lärare och specialpedagoger tänka på i sitt arbete, menar forskaren Johan Korhonen.

Motala kommun har under fyra år jobbat med en satsning som heter En skola för alla som omfattar all personal, från förskola till gymnasiet, och har i delar av det arbetet haft stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Nu höjer vi måluppfyllelsen för barn och elever med funktionsnedsättning. Hela skolväsendet, från förskola till vuxenutbildning, har beviljats över 78 miljoner till 127 utvecklingsprojekt fördelat över hela landet. Flera projekt riktar sig till barn och elever med tal och språksvårigheter eller NPF-problematik.

De allmänna råden med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen gäller för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Materialet behandlar de fem centrala områdena för en strukturerad undervisning: planering, genomförande, kunskapsbedömning och betygssättning, uppföljning och dokumentation. (pdf).

Lena Askengren och Yvonne Tapper-Bergendal berättar om H-modellen. Modellen handlar om strukturerat samarbete mellan flera aktörer för att hjälpa elever med nedsatt inlärningsförmåga. Inspelat i januari 2015 i Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Skolporten. (webb-tv)

Skolorna saknar ett bra system för att kontrollera elevernas närvaro. Det menar två forskare på högskolan i Halmstad som under två år studerat "hemmasittare", alltså elever som stannar hemma från skolan under långa perioder.

Intensiva, känsliga och inte minst – smarta. De särbegåvade barnen har ingen diagnos men beteendet upplevs som en cocktail av högkänslighet och hög IQ. För att de ska må bra är viktigt att de får rätt bemötande redan i förskolan.

En av de stora fördelarna med IT i lärandet är att pedagogen kan anpassa undervisningen efter varje elevs specifika behov. En viktig del är att lärare får möjlighet till fortbildning, säger John Hanson som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Trots brist på resurser och ständiga hot om nedläggning erbjuder glesbygdsskolor en trygg lärmiljö där elever i behov av extra stöd är inkluderade. Men det är en sårbar verksamhet, visar en ny avhandling.

När Stenbergaskolan använde sig av Specialpedagogiska skolmyndighetens webbaserade studiepaket för alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) fick de tid för reflektion och bättre samsyn kring hur de på bästa sätt kan stötta och lyfta eleverna.