Vi har varit med i ett projekt kring hur vi kan utveckla lärmiljöer för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tillsammans med Riksförbundet Attention. I samband med det såg jag en film där en lärare skrev lappar till eleverna där det stod vad de skulle arbeta med. Till exempel vilka uppgifter de skulle göra och hur lång…
Alla elever borde gå i samma grupp. Det tycker Inga-Lill Matson efter att ha studerat ett projekt där särskoleelever integrerades i vanlig grundskola. Hon vill till och med avskaffa läroplanen för särskolan.
Att läsa och skriva ingår i alla ämnen i skolan och är grundläggande för all kunskapsutveckling. Tidiga insatser för läs-och skrivutveckling är därför angörande för hur många elever kommer att uppnå goda resultat i skolan.
Extra anpassningar är mindre ingripande åtgärder som inte kräver formella beslut. Vad betyder det för lärare och rektorer? Och hur kan en skola få till ett bra arbete kring det?
Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.
På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.
När eleverna fick tydliga krav och stöd under lektionerna, ökade motivationen. Dessutom blev både relationerna och betygen bättre och färre hoppade av gymnasieutbildningen. Till och med lärarna mår bättre nu.
Sätt tidigt in resurser i form av specialpedagoger, förskollärare och insatser för att främja elevernas språk- och ordförståelseutveckling, för att undvika utanförskapets kostsamma konsekvenser, skriver Per-Acke Orstadius.