Hur kan lärare hantera elevernas mångfald i sin undervisning? Differentierad undervisning kan bidra till en inkluderande och mer rättvis skola, men det verkar florera en mängd sätt att förstå detta begrepp, skriver Emma Leifler och Girma Berhanu, bägge verksamma vid Göteborgs universitet.

Förr var nyttan av matematik uppenbar, i dag är den mer abstrakt. Samtidigt brister likvärdigheten. Det är hinder som forskaren Anette Bagger och hennes nät av lärare hittar nya vägar för att komma runt.

Hjärnans funktioner var i fokus för forskare och Nobelpristagare som träffade lärare från hela världen på fredagens Nobel Prize Teacher Summit i Stockholm. Linda Plantin Ewe, lektor i specialpedagogik, efterlyser mer samarbete mellan kognitionsvetenskapen och pedagogiken.

I Ånge kommun satsar politikerna på stöd till alla barn och elever som behöver det. Mer kunskap, nya arbetssätt och en resursskola gör stor skillnad för elever med stora svårigheter inom språk, kommunikation och socialt samspel.

I skolan är det vanligt att elever med särskilda utbildningsbehov undervisas i samma klassrum som övriga jämnåriga. Inkludering har som mål att ge alla elever samma tillgång till undervisning.

Sverige är det land som har flest elever i ordinarie klassrum, men vi ser inte den positiva utveckling som vi önskat för alla elever. Tvärtom går var fjärde elev ut grundskolan med underkänt betyg i ett eller flera ämnen.

Forskarar har sett på kva som kjenneteiknar elevar som slit med ufrivillig fråvær frå skulen.

Tidsnöd, brist på kollegor och otydliga anvisningar kan göra att lärare missar elever i behov av extra stöd vid den obligatoriska språkkartläggningen, enligt forskaren Elisabeth Nilsson. "Risken finns att de eleverna inte får rätt insatser", säger hon.

Lidelsen gør det svært for børn at forstå og udtrykke sprog og er ifølge forsker "gået under radaren i årtier".