Skolorna saknar ett bra system för att kontrollera elevernas närvaro. Det menar två forskare på högskolan i Halmstad som under två år studerat "hemmasittare", alltså elever som stannar hemma från skolan under långa perioder.

Intensiva, känsliga och inte minst – smarta. De särbegåvade barnen har ingen diagnos men beteendet upplevs som en cocktail av högkänslighet och hög IQ. För att de ska må bra är viktigt att de får rätt bemötande redan i förskolan.

En av de stora fördelarna med IT i lärandet är att pedagogen kan anpassa undervisningen efter varje elevs specifika behov. En viktig del är att lärare får möjlighet till fortbildning, säger John Hanson som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Trots brist på resurser och ständiga hot om nedläggning erbjuder glesbygdsskolor en trygg lärmiljö där elever i behov av extra stöd är inkluderade. Men det är en sårbar verksamhet, visar en ny avhandling.

När Stenbergaskolan använde sig av Specialpedagogiska skolmyndighetens webbaserade studiepaket för alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) fick de tid för reflektion och bättre samsyn kring hur de på bästa sätt kan stötta och lyfta eleverna.

Specialpodd-avsnittet tar upp frågor som: ”Vilken är den största utmaningen vad gäller skolfrånvaro i dag?” ”Vilka är de främsta orsakerna till hemmasittarproblematik?” ”På vems axlar vilar ansvaret?” ”Går det att inkludera alla elever?”

Lyssna på oss – vi vet vad vi behöver. Det är budskapet från elever med adhd, i en ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kasta inte ut åtgärdsprogrammen! Forskaren Lisa Asp-Onsjö är orolig för att allt färre elever får särskilt stöd. Oron stärks av att Pisa visar på sämre likvärdighet.

Det reflekterande, det konsultativa och det samarbetande samtalet. De tre typerna av specialpedagogisk handledning har Christel Sundqvist vid Åbo Akademi identifierat i sin forskning.