Specialpedagogisk policy och praktik i nio olika utbildningssystem har analyserats av en grupp studenter på Stockholms universitet som deltog i kursen Områdesöversikt över internationell forskning inom specialpedagogik under hösten 2015. (pdf)

It is estimated that two children in every class of 30 suffers from language disorders but their difficulties are often mistaken for bad behaviour, writes Courtenay Norbury, Professor of Developmental Language and Communication Disorders, and Emma Broddle, specialist speech and language teacher.

»Furhat« ger eleverna på resursskolan social träning och väcker lust att lära.  

På förskolan Villervallan i Gnarp har man skapat struktur vid övergångar mellan avdelningarna, och mellan förskola och förskoleklass. Det har gett goda resultat.

Hur kan syntolkning, det vill säga talade beskrivningar av till exempel film, konst och teater, utveckla kulturupplevelsen för personer med synskada? Vad innebär det för inkluderingen i samhällslivet?

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ansvara för en kompetensutvecklingsinsats i specialpedagogik för lärare. Specialpedagogiska skolmyndigheten bidrar med kunskap och stöd i uppdraget.

Nära en femtedel av landets niondeklassare ligger i riskzonen för att få underkänt i matematik. Behöver det verkligen vara så? Gunnar Sjöberg forskar på matematiksvårigheter vid Umeå universitet.

Dyskalkyli är omdiskuterat. Frågan om eleven har diagnosen eller inte riskerar att stå i vägen för möjligheten att utvecklas, menar forskaren Rickard Östergren.

Vadå tiokamrater? För ett halvår sedan fick tioåriga Lukas Eriksson leta länge för att hitta dem. Intensivmatte löste upp knutarna.

Det är stor skillnad på att lära ut teckenspråk och takk, skriver Åsa Rosqvist och Jessika Forsberg. Takk – tecken som alternativ och kompletterande kommunikation – är i dag en väl ansedd och förhållandevis enkel metod som blir allt vanligare, framför allt inom förskola och skola.