På förskolan Villervallan i Gnarp har man skapat struktur vid övergångar mellan avdelningarna, och mellan förskola och förskoleklass. Det har gett goda resultat.

Hur kan syntolkning, det vill säga talade beskrivningar av till exempel film, konst och teater, utveckla kulturupplevelsen för personer med synskada? Vad innebär det för inkluderingen i samhällslivet?

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ansvara för en kompetensutvecklingsinsats i specialpedagogik för lärare. Specialpedagogiska skolmyndigheten bidrar med kunskap och stöd i uppdraget.

Nära en femtedel av landets niondeklassare ligger i riskzonen för att få underkänt i matematik. Behöver det verkligen vara så? Gunnar Sjöberg forskar på matematiksvårigheter vid Umeå universitet.

Dyskalkyli är omdiskuterat. Frågan om eleven har diagnosen eller inte riskerar att stå i vägen för möjligheten att utvecklas, menar forskaren Rickard Östergren.

Vadå tiokamrater? För ett halvår sedan fick tioåriga Lukas Eriksson leta länge för att hitta dem. Intensivmatte löste upp knutarna.

Det är stor skillnad på att lära ut teckenspråk och takk, skriver Åsa Rosqvist och Jessika Forsberg. Takk – tecken som alternativ och kompletterande kommunikation – är i dag en väl ansedd och förhållandevis enkel metod som blir allt vanligare, framför allt inom förskola och skola.

Specialpedagogik nr 5 2016 Omognad, matteskräck och dyskalkyli. Det kan finnas många orsaker till varför en elev har svårt med matematiken. Men många av problemen går att hitta i lärmiljön.

Kunskaper i teckenspråk hjälper hörselskadade barn att bli bättre läsare.Skriven svenska och svenskt teckenspråk är två helt skilda språk med olika grammatik och ordföljd. Men Emil Holmers avhandling visar att det finns en koppling. Han har studerat utvecklingen hos 16 barn i teckenspråkiga specialskolor som håller på att lära sig läsa.

Genom att analysera undervisningen, frigöra sig från boken och bjuda in eleverna till gemensamt utforskande har synen på matematiken förändrats på Manillaskolan. Bland både lärare och elever.

Brita Bergman är professor emerita i teckenspråk och berättar att det är viktigt att förstå hur cochleaimplantat fungerar och varför det är viktigt att ge barn alla språk de behöver. Ingen av de föräldrar hon träffat ångrar att de lärt sina barn teckenspråk även om barnen har cochleaimplantat. (webb-tv)

Carin Roos är docent i specialpedagogik och berättar om vikten av att som hörande förälder till döva barn hitta strategier. Hon framhåller hur man alltid måste vara synlig, visa och kommentera saker för barnet och aldrig skärma av det från omgivningen. (webb-tv)