Vilka behov av stöd har familjer vars barn har en lindrig utvecklingsstörning? Hur använder de det stöd och den service som socialtjänsten och habiliteringsverksamheten kan erbjuda? Vilka erfarenheter har de av det stöd och den service de får? Dessa frågor har Lena Olsson sökt besvara i sin avhandling vid Hälsohögskolan i Jönköping. (s.11)

Övergången mellan skola och arbetsliv är en problematisk tid för de flesta elever och särskilt för elever med funktionsnedsättning. Vedrana Bolic Baric har i sin avhandling särskilt studerat vilket stöd i skolan elever med ADHD och Aspergers syndrom själva beskriver som viktigt för vidare studier och arbetsliv. (s.11)

Hur går det för de barn med autism­ spektrumtillstånd som fått tidiga insatser från en specialiserad habili­terings verksamhet? Vilka symptom kvarstår, finns andra utvecklings­avvikelser, och vilka svårigheter med ätande, sömn och skrikighet (så kallade regleringssvårigheter) kan man konsta­tera? Dessa frågor har Martina Barnevik Olsson sökt besvara i sin avhandling. (s.10)

Behovet av evidensbaserade insatser riktade till barn med autismspektrum­ tillstånd är stort. Nora Choque Olsson har i sin avhandling vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet utvärderat ett program för social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med autismspektrum­ tillstånd. (s. 10)

Specialpedagogiska skolmyndigheten anordnar kursen Tillgänglig utomhuspedagogik tillsammans med Naturskolan Asköviken i Västerås. Kursen är nätbaserad.

Juha Kere, professor i molekylärbiologi, presenterar ny forskning om generna hos människor med dyslexi. Hur ser hjärnstrukturen ut, och skiljer det sig mellan vuxna och barn? (webb-tv)

Ärftligheten av språkstörningar blir starkare ju starkare språkstörningen är. Forskaren Nelli Kalnak berättar här om olika gener för språkstörning hos barn och reder ut riskfaktorer inom olika diagnoser.

Julie Dockrell, professor vid University College London, berättar om de stora ojämlikheterna inom språklärande. Ojämlikheterna är inte nödvändigtvis kopplade till sociala förhållanden, enligt forskningen. De som halkar efter reagerar dåligt även på den allra bästa utbildningen. (webb-tv)

Det finns mycket som kan påverka barns förmåga att förstå språk. Värme, luft, buller och, inte minst, en lärares hesa röst. Den som lyssnar på en hes röst påverkas negativt i sitt lärande. Jonas Christensson, konceptutvecklare Ecophon, och Viveka Lyberg Åhlander, forskare logopedi, berättar hur vi skapar optimala förutsättningar i klassrummet. (webb-tv)

Vad händer i hjärnan när 1,5-åringen lär sig ord? Kristina Borgström och Janne von Koss Torkildsen berättar om en svensk-norsk studie där de med hjälp av elektroder på barnets huvud lyckats mäta hur hjärnan bearbetar ord. (webb-tv)

Att drabbas av både språkstörning och hörselnedsättning är svårt, och det är viktigt att upptäcka det så tidigt som möjligt. Kristina Hansson berättar här om forskning inom detta område och hur man kan hantera svårigheterna. (webb-tv)

Att kunna berätta en historia är svårt om man har språksvårigheter. Ett sätt att jobba med detta är genom observation. Victoria Johansson, språkforskare, och Åsa Wengelin, lektor i svenska, berättar här om en studie där mellanstadieelever fick skriva en historia medan deras klasskompisar studerade dem. (webb-tv)